2.7 Samhällsförståelse
Den enskilde behöver förstå samhället för att kunna delta i det. I en digitaliserad välfärdsstat förutsätter det bland annat medborgerlig kompetens, digital kompetens samt medie- och informationskunnighet.
EU:s ramverk för nyckelkompetenser för livslångt lärande (2018/C 189/01) listar åtta nyckelkompetenser av lika vikt, bland dem medborgerlig kompetens och digital kompetens. Unescos ramverk för medie- och informationskunnighet handlar förenklat om förmågan att finna, analysera, kritiskt värdera och skapa information i olika medier och sammanhang. Ett automatiserat myndighetsbeslut kan till exempel kräva alla tre: medborgerlig kompetens för att förstå sina rättigheter, digital kompetens för att navigera tjänsten och medie- och informationskunnighet för att granska beslutsunderlaget.
Kompetens förstås ofta som en individuell egenskap, men Ellström (1992) definierar den som "en individs potentiella handlingsförmåga i relation till en viss uppgift, situation eller kontext". Det betyder att kompetens uppstår i mötet mellan individens resurser och de krav och handlingsutrymmen som omgivningen skapar. I digitala samhällsfunktioner är handlingsutrymmet inte öppet utan inskriberat i teknikens utformning (Akrich 1992). Design avgör vilka handlingar som är möjliga och vilka som utesluts. Förståelse är därför inte enbart en egenskap hos individen utan också en fråga om huruvida de digitala tjänsterna är utformade så att de går att förstå. När digitala tjänster i allt högre grad kan agera i den enskildes ställe, till exempel genom automatiserade beslut eller AI-baserade assistenter, kan uppgifter utföras utan att den enskilde förstår vad som sker eller varför.
Utgångspunkter enligt lag
Regeringsformen (1974:152) 1 kap. 2 § anger att det allmänna ska verka för att alla människor ska kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället. 2 kap. 1 § anger att var och en gentemot det allmänna är tillförsäkrad yttrandefrihet och informationsfrihet.
Förvaltningslag (2017:900) 6 § anger att myndigheter ska lämna den enskilde sådan hjälp att hen kan ta till vara sina intressen. 8 § anger att myndigheter inom sitt verksamhetsområde ska samverka med andra myndigheter.
Bibliotekslag (2013:801) 2 § anger att biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning, samt främja litteraturens ställning och intresset för bildning, upplysning, utbildning och forskning samt kulturell verksamhet i övrigt. 4 § anger att biblioteken särskilt ska ägna uppmärksamhet åt personer med funktionsnedsättning, bland annat genom att utifrån deras olika behov och förutsättningar erbjuda litteratur och tekniska hjälpmedel för att kunna ta del av information. 7 § anger att folkbiblioteken ska verka för att öka kunskapen om hur informationsteknik kan användas för kunskapsinhämtning, lärande och delaktighet i kulturlivet.
Förordning (2015:218) om statsbidrag till folkbildningen 1 § anger att syftet med statens stöd till folkbildningen är att stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin, göra det möjligt för en ökad mångfald människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen, utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället, samt bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet.
Europeiska förklaringen om digitala rättigheter och principer
Alla har rätt till utbildning och livslångt lärande och bör ha möjlighet att förvärva alla grundläggande och avancerade digitala färdigheter (4). Alla bör ha tillgång till en tillförlitlig, flerspråkig digital miljö som präglas av mångfald (12). Alla bör kunna göra egna, välgrundade val i den digitala miljön och skyddas mot risker med algoritmiska system (9).
Politikområden
Demokratipolitik, utbildningspolitik, beredskapspolitik, socialpolitik och förvaltningspolitik.
Faktorer i området (3)
2.7.1 Medborgerlig kompetens
Den som har svårt att söka, värdera och kritiskt granska information är mer utsatt för desinformation, bedrägerier och vilseledande design och har svårare att hitta och förstå den samhällsinformation som behövs för att utöva sina rättigheter. Kraven ökar när AI används för att skapa och sprida vilseledande innehåll. När digitala samhällsfunktioner förutsätter att den enskilde kan skilja tillförlitlig information från vilseledande blir det ett hinder.
2.7.2 Digital kompetens
Den som saknar den digitala kompetens som krävs för att använda digitala tjänster säkert och självständigt har svårare att ta del av information, kommunicera med myndigheter och sköta vardagliga ärenden. Digital kompetens omfattar kunskaper, färdigheter och attityder och behöver utvecklas i takt med tekniken. När digitala samhällsfunktioner förutsätter att den enskilde har den kompetensen blir det ett hinder.
2.7.3 Medie- och informationskunnighet
Den som har svårt att söka, värdera och kritiskt granska information är mer utsatt för desinformation, bedrägerier och vilseledande design. Det blir också svårare att hitta och förstå den samhällsinformation som behövs för att utöva sina rättigheter. Kraven ökar när AI används för att skapa och sprida vilseledande innehåll. När digitala samhällsfunktioner förutsätter att den enskilde kan skilja tillförlitlig information från vilseledande blir det ett hinder.
Version 2.0. Det här är en granskningsversion. Innehållet kan ändras innan ramverket är färdigt. Innehållet uppdaterades .