1.11.6 System som inte klarar skyddade uppgifter
Ett system som inte är byggt för skyddade personuppgifter kan röja dem, till exempel genom att visa en adress eller skicka den vidare. Det kan också stänga ute personen helt om den skyddade identiteten inte går att registrera. Den som har skydd kan inte själv se eller påverka hur systemen hanterar uppgifterna.
En situation
En person med skyddade personuppgifter går en arbetsmarknadsutbildning och flyttar till en annan kommun. Där får hen inte fortsätta, eftersom Arbetsförmedlingens system för utbildningsleverantörer inte kan hantera skyddade identiteter.
Utgångspunkter enligt lag
Dataskyddsförordningen (EU) 2016/679 art. 5.1 f anger att personuppgifter ska behandlas på ett sätt som säkerställer lämplig säkerhet, inbegripet skydd mot obehörig eller otillåten behandling.
Offentlighets- och sekretesslag (2009:400) 21 kap. 3 § anger sekretess för uppgift om en enskilds bostadsadress, telefonnummer, e-postadress och liknande uppgifter, oavsett i vilket sammanhang uppgiften förekommer, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående kan komma att utsättas för hot eller våld eller lida annat allvarligt men om uppgiften röjs.
Offentlighets- och sekretesslag (2009:400) 21 kap. 3 a § anger sekretess i mål och ärenden hos domstolar och andra myndigheter för uppgift om var en part med skyddad folkbokföring bor, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående kan utsättas för hot eller våld eller lida annat allvarligt men.
Offentlighets- och sekretesslag (2009:400) 22 kap. 1 § anger sekretess för uppgift om en enskilds personliga förhållanden inom folkbokföringen, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående lider men om uppgiften röjs.
Folkbokföringslag (1991:481) 16 § anger att en person som av särskilda skäl kan antas bli utsatt för brott, förföljelser eller allvarliga trakasserier på annat sätt, efter egen ansökan får medges att vara folkbokförd på en annan folkbokföringsort än där personen är bosatt, om åtgärden kan antas tillgodose behovet av skydd. 17 b § anger att Skatteverket ska lämna stöd till den som har medgetts skyddad folkbokföring så att skyddet kan upprätthållas.
DigidelGov sammanfattar läget
Minst 36 700 personer har sekretessmarkering eller skyddad folkbokföring. Markeringen följer med när uppgifterna lämnas till andra myndigheter, men varje system måste själv stödja den. Sammankopplade register kan röja adressen om ett system inte gör det.
Bakgrund och fakta
"Vid utgången av 2025 hade 25 047 personer sekretessmarkering och 11 671 personer skyddad folkbokföring. Antalet personer som hade sekretssmarkering eller skyddad folkbokföring hade ökat med 8 procent sedan 2024" (s. 21).
Källa: Skatteverket (2026). Nationell lägesbild över befolkningen 2026. Dnr 8-178699-2026 (PDF) Den med skyddade personuppgifter kan inte längre delta i Arbetsförmedlingens utbildningar. Ett nytt it-system på myndigheten klarar inte av att maska uppgifter. utelämnad text Funktionaliteten för behörighetsstyrningen inte är färdigutvecklad men det arbetas med det och i de fall det finns behov av annan lösning görs ny bedömning och planering (hämtad 2026-11-13)
Källa: Lund, S. (2026, 12 november). Max har skyddad identitet – kastades ut från Arbetsförmedlingens utbildning. Arbetsvärlden.
Ansvar och vägar vidare
Vägledning för den enskilde
- Skatteverket (stöd till den som har skyddad folkbokföring så att skyddet kan upprätthållas)
- Den myndighet som har systemet (begära att få använda tjänsten på ett annat sätt)
- Brottsofferjouren (stöd för den som lever med hot)
Vägledning för utförare
- Skatteverket (vägledning för myndigheter om hantering av skyddade personuppgifter)
- Integritetsskyddsmyndigheten (vägledning om informationssäkerhet och dataskydd)
Klagoväg
- Den myndighet som fattat beslutet (begära att beslutet ändras enligt 37–38 §§ förvaltningslagen)
- Integritetsskyddsmyndigheten (klagomål, beslut kan överklagas till förvaltningsrätten)
- Justitieombudsmannen (anmälan, granskar myndighetsutövning)
- Justitiekanslern (skadeståndsanspråk mot staten)
Granskande aktörer
- Integritetsskyddsmyndigheten (tillsyn över säkerhet vid behandling av personuppgifter)
- Justitieombudsmannen (granskar myndighetsutövning)
Version 2.0. Det här är en granskningsversion. Innehållet kan ändras innan ramverket är färdigt. Innehållet uppdaterades .