1.12.2 Stöd när det digitala inte räcker
Den enskilde kan befinna sig i ekonomisk utsatthet, sjukdom eller rättslig osäkerhet och behöver då kunna få stöd som är anpassat efter situationen. När kundtjänst och handläggare ersätts av chattbottar, formulär och automatiska svar blir det svårt att nå en människa som kan förstå situationen och hjälpa till. Den som inte får svar kan inte heller ta till vara sina rättigheter.
En situation
En man med kognitiv funktionsnedsättning ber Arbetsförmedlingen om stöd efter upprepade misstag i den digitala aktivitetsrapporten. Myndigheten hänvisar till information på webbplatsen och påminnelser i systemet men erbjuder ingen personlig kontakt. När en rapport lämnas in en dag för tidigt stängs mannen av från ersättning i 45 arbetsdagar.
Utgångspunkter enligt lag
Förvaltningslag (2017:900) 6 § anger att myndigheter ska se till att kontakterna med enskilda blir smidiga och enkla, och lämna den enskilde sådan hjälp att hen kan ta till vara sina intressen. Hjälpen ska ges i den utsträckning som är lämplig med hänsyn till frågans art, den enskildes behov av hjälp och myndighetens verksamhet. 7 § anger att myndigheter ska vara tillgängliga för kontakter med enskilda.
Diskrimineringslag (2008:567) 1 kap. 4 § anger att det är diskriminering när en person med funktionsnedsättning missgynnas genom att skäliga åtgärder för tillgänglighet inte har vidtagits.
Förordningen om digitala tjänster (EU) 2022/2065 art. 12 anger att leverantörer av förmedlingstjänster ska ha en kontaktpunkt för användare, där kommunikationen inte enbart får bygga på automatiska verktyg. Art. 20 anger att onlineplattformar ska ha en intern klagomålshantering där besluten fattas under överinseende av kvalificerad personal och inte enbart med automatiska verktyg.
DigidelGov sammanfattar läget
Utförare avgör i stor utsträckning själva vilken nivå av stöd som erbjuds. I staten räknas anslagen om varje år med ett avdrag för förväntad produktivitetsökning, så tid som frigörs genom digitalisering är redan inräknad som besparing och kan inte självklart användas till personligt stöd. Stockholms tingsrätt fann i ett enskilt fall (mål FT 16635-25) att det var diskriminering när Arbetsförmedlingen såg att skriftlig information inte räckte för en person med funktionsnedsättning och ändå inte erbjöd personlig kontakt.
Bakgrund och fakta
”Idag meddelade Stockholm tingsrätt en dom där det konstateras att det utgör diskriminering när en myndighet eller kommun ser att skriftlig information inte är tillräcklig och ändå inte erbjuder en personlig kontakt. utelämnad text Efter att mannen begått fyra misstag, försökte han vid upprepade tillfällen be om stöd för att slippa fler sanktioner. Trots det gav Arbetsförmedlingen honom varken anpassad information eller annat stöd vilket resulterade i att han lämnade in sin aktivitetsrapport en dag för tidigt, något som inte är tillåtet. Det innebar att han stängdes av helt från ersättning under 45 arbetsdagar och att ersättningen därefter sattes ned till en fjärdedel av hans ursprungliga ersättning. utelämnad text I det här fallet har tingsrätten konstaterat att det inte var tillräckligt att Arbetsförmedlingen vidtog generella åtgärder och hade information på sin hemsida och påminnelser inne i sitt digitala system” (hämtad 2026-11-02).
Källa: Malmö mot Diskriminering (2026) Ny dom: Arbetsförmedlingen utsatte man med kognitiv funktionsnedsättning för diskriminering. Pressmeddelande 10 juli 2026 Svarspersonerna fick ange om de visste vart de ska vända sig om de har problem med att använda digitala tjänster inom hälso‑ och sjukvården. Här svarade en majoritet (79 %) att de inte visste vart de ska vända sig (s. 25). utelämnad text ”Jag tycker det är svårt att använda olika digitala funktioner, att identifiera mig, att hitta rätt vård/avdelning, att komma ihåg pinkod. Känner mig osäker hur min information används. Känns inte alltid att jag blir förstådd och att jag får adekvat hjälp.” (s. 48).
Källa: E-hälsomyndigheten (2026) Undersökning om digitala tjänster inom hälso- och sjukvård 2025 (PDF) ”Äldre personers behov av stöd i den digitala vården konstruerades som ett icke-problem och därmed som ett icke-hinder” (s. 370). De som kände sig ensamma med tjänsterna drog sig undan. ”Ännu mer oroande är att några nöjde sig med digitala tjänster även när de inte kunde använda dem ordentligt” (s. 372, egen översättning).
Forskning Källa: Lindberg, Kvist & Lindgren (2022) The Ongoing and Collective Character of Digital Care for Older People "Strukturella funktionsnedsättningar, där personer vanligtvis klarar sin vardag men har svårt att hantera digitaliseringen som omger oss" (s. 11). utelämnad text "Att Statens servicecenter finns i ett begränsat antal kommuner försvårar för många klienter som har svårt att resa på grund av sin ohälsa" (s. 27).
Källa: Socialstyrelsen (2026). Lägesrapport om verksamhet med personligt ombud, bidragsår 2025. Artikelnummer 2026-9-10315 ”Civilsamhällets organisationer fyller i dag en lucka i socioekonomiskt utsatta områden där den offentliga sektorn brister. utelämnad text Stödet för att använda digitala samhällstjänster, oavsett om det kommer från den offentliga sektorn eller civilsamhället, är främst inriktat på digitala färdigheter, medan den här studien visar att administrativ kunnighet och språkkunskaper också är viktiga” (s. 100, egen översättning).
Forskning Källa: Kaharevic, A. (2025) Access without inclusion. Practising social rights and responsibilities in disadvantaged neighbourhoods of a digital welfare state. Linköpings universitet ”Den mänskliga vägledning som kommunerna tidigare erbjöd – medarbetare med erfarenhet och kompetens – finns inte kvar i samma utsträckning, utan när den offentliga förvaltningen erbjuder vägledning är det för att guida medborgarna genom digitala resurser snarare än genom den byråkratiska processen.” (s. 49)
Källa: Kaun, A. (2026) AI – den bättre byråkraten? I: Riksbankens Jubileumsfond, Byråkrati. RJ:s årsbok 2026 ”Man kan inte förhandla med en digital självbetjäningstjänst” (s. 8, egen översättning). utelämnad text ”Formgivarna måste också komma ihåg att stressande livssituationer och känslor av knapphet ytterligare kan minska människors förmåga att använda självbetjäningstjänster” (s. 9, egen översättning).
Forskning Källa: Madsen, C. Ø., Lindgren, I. & Melin, U. (2022) The accidental caseworker – How digital self-service influences citizens' administrative burden. Government Information Quarterly, 39(1), 101653 ”Tidigare fick medborgare ta ledigt från arbetet för att träffa en tjänsteman, medan de nu kan sköta sina ärenden på fritiden. Ibland måste medborgarna dock ändå utföra självbetjäningen under kontorstid, eftersom det är då stödfunktionerna är tillgängliga” (s. 432, egen översättning).
Forskning Källa: Lindgren, I., Madsen, C. Ø., Hofmann, S. & Melin, U. (2019) Close encounters of the digital kind: A research agenda for the digitalization of public services. Government Information Quarterly, 36(3), 427–436 Den som behöver till exempel socialt bistånd, sjukpenning eller arbetslöshetsersättning ”har därmed inget annat val än att kontakta socialtjänsten, Försäkringskassan, CSN och så vidare. På så sätt har den enskilde en ofrivillig relation med det allmänna” (s. 252–253). Serviceskyldigheten i 6 § förvaltningslagen ”ska anpassas till den enskildes egna resurser och förutsättningar att ta tillvara sin rätt. Hjälpen kan ges på flera olika sätt, till exempel vid besök, telefon, mejl eller kontaktformulär på webben” (s. 259). ”Den enskilde ska kunna ta tillvara sin rätt oavsett dennes förutsättningar” (s. 259). ”Eftersom den enskilde kan ha olika förutsättningar att ta tillvara sin rätt och sina intressen ska graden av och innehållet i den service och hjälp som erbjuds anpassas efter individens villkor och ärendets karaktär” (s. 261).
Forskning Källa: Kindström Dahlin, M. (2022) Bemötandekrav och rättssäkerhet. I: Statskontoret, Rättsstaten i den svenska förvaltningen – en forskningsantologi (PDF) ”Besluten fattas utifrån klienternas ekonomiska situation; inga andra personliga omständigheter kan beaktas.” utelämnad text Vid långvarig sjukskrivning kan handläggaren hjälpa den sökande, men bara genom att ”översätta informationen så att systemet kan behandla den” (avsnitt 4.2, egen översättning).
Forskning Källa: Wihlborg, E., Larsson, H. & Hedström, K. (2016) ”The Computer Says No!” – A Case Study on Automated Decision-making in Public Authorities. I 2016 49th Hawaii International Conference on System Sciences (s. 2903–2912). IEEE ”Många företag, däribland några av de mest lönsamma i världen, har övergett varje ansats att erbjuda kundtjänst och förvägrar därmed konsumenterna möjligheten att få information och stöd när en produkt eller tjänst slutar fungera som utlovat. Mänsklig kundtjänst ersätts med chattbottar eller förutbestämda formulär som är utformade för att få konsumenter att ge upp, medan varje kontaktväg till en människa ofta är gömd eller saknas. Det innebär att konsumenter ofta lämnas ensamma när en enhet går sönder, ett konto stängs av eller en tjänsteleverantör gör genomgripande förändringar” (s. 29, egen översättning).
Källa: Forbrukerrådet (2026) Breaking free. Pathways to a fair technological future (PDF) ”Myndighetens granskning av webbplatser under 2025 visar att 19 av 60 företag inte har presenterat fullständiga kontaktuppgifter” (s. 3). utelämnad text ”För att kunna realisera sina rättigheter är det viktigt att konsumenten kan visa att hen har ångrat ett köp eller sagt upp ett avtal” (s. 17). utelämnad text ”Granskningen visade att 42 av de totalt 60 granskade företagen tillhandahöll chatt och/eller kontaktformulär. Endast två av dessa informerade om huruvida uppgifterna som lämnades gick att spara eller få som kopia” (s. 18).
Källa: Konsumentverket (2025) Brister i företagens kundtjänster (Redovisningsrapport 2025:3) "Det är också viktigt att notera att en ökning av digital kompetens inte alltid leder till ökad inkludering. För personer med funktionsnedsättning behövs många gånger i stället anpassade hjälpmedel eller någon som kan hjälpa till" (s. 10).
Källa: Post och telestyrelsen (2025) Lägesbild för digital inkludering. En uppföljning av arbetet med digital inkludering. PTS-ER-2025:18 (PDF)
Ansvar och vägar vidare
Vägledning för den enskilde
- Respektive myndighet (hjälp enligt 6 § förvaltningslagen)
- Antidiskrimineringsbyrån i regionen (rådgivning vid diskriminering)
- Hallå konsument (allmän konsumentupplysning)
Vägledning för utförare
- Diskrimineringsombudsmannen (vägledning om bristande tillgänglighet)
- Konsumentverket (vägledning om konsumenträtt, informationsskyldighet och kontaktvägar)
- Post- och telestyrelsen (vägledning om förordningen om digitala tjänster, DSA)
Klagoväg
- Förvaltningsrätten (överklaga beslut)
- Tingsrätten (talan om diskriminering, väcks av Diskrimineringsombudsmannen, en antidiskrimineringsbyrå eller den enskilde)
- Justitieombudsmannen (anmälan om myndigheters service)
- Allmänna reklamationsnämnden (tvist med näringsidkare, rekommendationen är inte bindande)
- Plattformens interna klagomålshantering och certifierat organ för tvistlösning (DSA art. 20 och 21)
Granskande aktörer
- Diskrimineringsombudsmannen (tillsyn över diskrimineringslagen)
- Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (granskar Arbetsförmedlingen)
- Justitieombudsmannen (granskar myndigheters service)
- Konsumentverket (tillsyn enligt konsumenträttslig lagstiftning)
- Post- och telestyrelsen (samordnare enligt DSA)
Version 2.0. Det här är en granskningsversion. Innehållet kan ändras innan ramverket är färdigt. Innehållet uppdaterades .