2.6.2 Rädsla för digital spårning

Den som saknar tillstånd att vistas i landet, eller är osäker på sin status, kan avstå från vård, stöd och rättighetsinformation av rädsla för att uppgifterna lämnas vidare. När digitala samhällsfunktioner förutsätter att personuppgifter lämnas för att få tillgång blir det ett hinder.

En situation

En person som har fått avslag på sin asylansökan behöver vård men avstår, eftersom det är oklart om vårdgivaren lämnar uppgifter till Migrationsverket.

Utgångspunkter enligt lag

FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (ICESCR) artikel 12 anger att var och en har rätt till bästa uppnåeliga hälsa.

Lag (2018:1197) om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter artikel 24 anger att barnet har rätt till bästa uppnåeliga hälsa och till hälso- och sjukvård.

Lag (2013:407) om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd 6 § anger att barn ska erbjudas vård i samma omfattning som barn som är bosatta i regionen. 7 § anger att vuxna ska erbjudas vård som inte kan anstå, mödrahälsovård, vård vid abort och preventivmedelsrådgivning.

Offentlighets- och sekretesslag (2009:400) 25 kap. 1 § anger att det råder sekretess inom hälso- och sjukvården för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden.

Utlänningslag (2005:716) 17 kap. 6 § anger att Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kriminalvården, Kronofogdemyndigheten, Pensionsmyndigheten och Skatteverket på eget initiativ ska lämna uppgifter till Polismyndigheten när det finns anledning att anta att en person saknar rätt att vistas i Sverige. Hälso- och sjukvården, skolan och socialtjänsten omfattas inte.

DigidelGov sammanfattar läget

Sjukvårdssekretessen skyddar patientuppgifter, och vården omfattas inte av uppgiftsskyldigheten. Skatteverket omfattas. Vid en födsel behöver Skatteverket inte veta om föräldern har rätt att vistas i landet, men får myndigheten konkreta uppgifter i ett ärende kan skyldigheten gälla. Osäkerheten om vad som lämnas vidare gör att människor kan undvika kontakter som är säkra. Det är otydligt vem eller vilka aktörer som ansvarar för att informera papperslösa om vilka kontakter som är säkra.

Bakgrund och fakta

  • Kommittén är oroad över ett förslag om att kommuner och myndigheter, inklusive hälso- och sjukvårdspersonal, lärare, socialarbetare och tjänstemän, ska anmäla varje migrant som misstänks vistas i landet utan tillstånd till migrationsmyndigheterna, och över de negativa följderna för det lika åtnjutandet av rättigheterna (punkt 16, s. 3, egen översättning). Kommittén rekommenderar att Sverige ”vidtar åtgärder för att säkerställa att migrationspolitiken inte hindrar migranters, i synnerhet migrantbarns och papperslösa migranters, lika tillgång till tjänster som är nödvändiga för att förverkliga ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, inklusive hälso- och sjukvård och utbildning” (punkt 17, s. 3, egen översättning).

    Källa: FN:s kommitté för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (2024) Concluding observations on the seventh periodic report of Sweden (E/C.12/SWE/CO/7)
  • ”– Patienter frågar oss: ’Kommer vården kontakta polisen eller Migrationsverket? Kan du lova att det jag berättar är sekretess?’ säger specialistsjuksköterskan Stina Nydén. utelämnad text I lagen som förväntas träda i kraft nu i juli är sjukvården undantagen. utelämnad text – Vi möter patienter som är rädda. Även om man litar på sjukvårdspersonalen, är man rädd för vad kassapersonalen gör. utelämnad text Till exempel informeras Skatteverket vid en födsel, och Skatteverket omfattas av den föreslagna informationsplikten. – Nyligen frågade en kvinna som var orolig för att bli rapporterad på sjukhuset om hemförlossning är ett alternativ, säger Stina Nydén. utelämnad text Papperslösa patienter kan också ha svårt att hitta rätt i det svenska vårdsystemet och boka tid. Det kan bland annat bero på att de inte har bank-id eller legitimation.” (hämtad 2026-11-02).

    Källa: Dagens Nyheter (2026) Allt färre papperslösa söker vård: ”De är rädda”
  • ”Enligt lag har asylsökande och papperslösa vuxna rätt till vård som inte kan anstå, vilket är ett otydligt begrepp som tolkas olika av olika vårdgivare. Enligt Röda Korsets undersökning nekas papperslösa migranter rutinmässigt tillgång till sjukvård” (s. 93–94). utelämnad text ”Enligt förslaget ska uppgiftsskyldigheten inte gälla för hälso- och sjukvården, skolan och socialtjänsten. Vi ser positivt på att skola, socialtjänst, sjukvård föreslås att undantas. Vi har tidigare uttryckt en oro för att en sådan upplysningsplikt kan komma att begränsa irreguljära migranters möjligheter att tillgodogöra sig sina rättigheter. Även ESK-kommittén anser att det finns en risk för att en informationsplikt skulle kunna ha en negativ inverkan på dessa personers åtnjutande av sina mänskliga rättigheter” (s. 148).

    Källa: Institutet för mänskliga rättigheter (2025) Årsrapport 2025 (PDF)
  • ”Det är lätt att känna uppgivenhet inför en sådan minnesmakt: vi kan stänga konton, begära borttagning och rensa historik – men ändå lever våra spår vidare, ofta i dolda system, alltid bortom räckhåll.” (s. 62)

    Källa: Haffenden, C. (2026) Självradering och glömskans villkor. I: Riksbankens Jubileumsfond, Byråkrati. RJ:s årsbok 2026

Ansvar och vägar vidare

Vägledning för den enskilde

  • Röda Korset (vårdförmedling för papperslösa)
  • Läkare i Världen (vård för papperslösa)
  • Asylrättscentrum (rättslig rådgivning)
  • Stadsmissionerna (lokalt stöd)
  • Svenska kyrkan (lokalt stöd)

Vägledning för utförare

  • Socialstyrelsen (vägledning om vård för asylsökande och tillståndslösa)
  • Sveriges Kommuner och Regioner (riktlinjer för regionerna)
  • Inspektionen för vård och omsorg (tillsynsvägledning hälso- och sjukvård)

Klagoväg

  • Patientnämnden (klagomål på vården)
  • Inspektionen för vård och omsorg (klagomål om allvarliga händelser)

Granskande aktörer

  • Inspektionen för vård och omsorg (tillsyn över hälso- och sjukvården)
  • Integritetsskyddsmyndigheten (tillsyn över personuppgiftsbehandling)
  • Justitieombudsmannen (granskar enskilda fall av myndighetsutövning)

Version 2.0. Det här är en granskningsversion. Innehållet kan ändras innan ramverket är färdigt. Innehållet uppdaterades .