1.1.1 Styrning utan rättighetsförankring
Digitaliseringen av välfärden styrs genom mål och mått utan systematisk förankring i mänskliga rättigheter. När effektmål formuleras utifrån normer som effektivisering och kostnadsreduktion faller regeringsformens krav på delaktighet och jämlika villkor utanför den logik som styr finansiering. Det som inte mäts konkurrerar inte om resurser.
En situation
En kommun beräknar vad den sparar på att skicka post digitalt. Kostnaderna för mottagaren finns inte med i kalkylen: utrustning, anhörigas tid för att hjälpa till och följderna av ett missat brev, som en missad läkartid eller en betalningsanmärkning.
Utgångspunkter enligt lag
Regeringsformen (1974:152) 1 kap. 2 § anger att det allmänna ska verka för att alla människor ska kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället.
Diskrimineringslag (2008:567) 1 kap. 4 § anger att bristande tillgänglighet för en person med funktionsnedsättning utgör diskriminering om skäliga åtgärder för tillgänglighet inte vidtagits.
Lag (2026:1379) om interoperabilitetskrav för datadelning inom den offentliga förvaltningen anger att lagens syfte är att förvaltningen ska bli mer kostnadseffektiv.
Förordning (2024:183) om konsekvensutredningar 6 § anger att en konsekvensutredning ska redogöra för problemet, de alternativ som finns och vilket alternativ som bedöms lämpligast. 7 § anger att analysen ska innehålla en beskrivning och beräkning av kostnader och intäkter för staten, kommuner, regioner, företag och andra enskilda, samt en beskrivning av andra relevanta konsekvenser.
DigidelGov sammanfattar läget
Nyttokalkyler används för att beskriva vad en digitalisering kostar och vad den ger. De ligger ofta till grund för beslutet att införa en ny lösning. Men kalkylerna inkluderar sällan invånarens kostnader eller tidsåtgång. Verksamhetens vinster syns medan kostnaderna för den enskilde blir osynliga. Konsekvensutredningsförordningen kräver att kostnader för enskilda beräknas men den gäller statliga utredningar, lagförslag och föreskrifter. Kommuner och regioner omfattas inte och inte heller beslut om att digitalisera en verksamhet. Även i lagstiftningen kan kostnadseffektivitet väga tyngst. Lagen om interoperabilitetskrav har kostnadseffektivitet som sitt enda uttalade syfte.
Bakgrund och fakta
”Statskontoret drar slutsatsen att strategin för det nationella arbetet med mänskliga rättigheter endast i liten utsträckning har varit ett effektivt och ändamålsenligt stöd för regeringens arbete med att nå det riksdagsbundna målet om att säkerställa full respekt för Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter” (s. 5). utelämnad text ”Våra intervjuer med ett urval av statliga myndigheter, kommuner och regioner visar att strategin inte har fått något tydligt genomslag i deras arbete med mänskliga rättigheter. utelämnad text En sannolik förklaring till att de inte använder strategin för det nationella arbetet med mänskliga rättigheter är att den saknar konkret vägledning som de kan dra nytta av. Det handlar till exempel om delmål, principer för arbetet, prioriterade utmaningar eller andra gemensamma utgångspunkter” (s. 16).
Källa: Statskontoret (2026) Regeringens strategi för det nationella arbetet med mänskliga rättigheter. Uppföljning och analys (STK 2026:35) (PDF) ”Riksrevisionen konstaterar att det är viktigt att analysera både kvalitativa och ekonomiska nytta. Granskningen visar dock att knappt var fjärde projekt har beräknat den ekonomiska nyttan på förhand” (s. 43). utelämnad text ”Sammantaget är det endast 59 av de 691 genomförda projekten som har gjort en ekonomisk utvärdering efter projektets avslut” (s. 45).
Källa: Riksrevisionen (2025) RiR 2025:8 Statliga strategiska digitaliseringsprojekt – stora gemensamma utmaningar (PDF) ”Myndigheternas användning av kostnadsnyttoanalyser är dock begränsad och i den mån de används undersöks enbart myndigheternas besparingar och inte användarnas. Det finns därför en risk för att myndigheterna gör fel saker eller att de gör för lite” (s. 6).
Källa: Riksrevisionen (2023) RiR 2023:6 Digitala tjänster till privatpersoner – stora utvecklingsmöjligheter för statliga myndigheter (PDF) ”I våra remissvar påpekar vi återkommande att statliga utredningar i många fall saknar tillräckliga konsekvensbedömningar utifrån mänskliga rättigheter, vilket försvårar möjligheten att tidigt se risker och göra tydliga avvägningar och proportionalitetsbedömningar” (s. 34).
Källa: Institutet för mänskliga rättigheter (2026) Årsrapport 2026 (PDF) ”Ett krav på enskilda att ta emot myndighetspost genom infrastrukturen skulle därför behöva speglas av ett krav på det allmänna att möjliggöra detta för dem. Det skulle till exempel innebära anpassningar av brevlådorna och en stödorganisation, innefattande fysiska kontor, dit enskilda skulle kunna gå för att få hjälp och stöd. I Sverige finns ingen sådan rikstäckande nationell organisation på plats i alla kommuner utan det är något som skulle behöva byggas upp vilket skulle innebära såväl inledande som löpande kostnader. utelämnad text Med hänsyn till de kostnadsdrivande anpassningar som skulle behöva göras och till den redan höga anslutningsgraden, särskilt bland privatpersoner, bedömer vi att nyttan av tvång inte överstiger kostnaden på sådant sätt att det är motiverat med krav på anslutning” (s. 17).
Källa: Utredningen om digital post (2024) SOU 2024:47 Digital myndighetspost ”Det är ovanligt att nyttokalkyler för införande av digital självservice, välfärdsteknik eller andra digitala processer innehåller poster för: utelämnad text Antal timmar som invånaren ägnar för att lära sig ny teknik under införandefasen. utelämnad text Antal timmar som anhöriga till invånare som upplever svårigheter kommer att ägna åt problemlösning. utelämnad text Investeringskostnader som invånaren har för att skapa de förutsättningar som krävs, till exempel inköp av konsumentteknik, bredband eller telefonitjänster” (s. 71–72).
Källa: Raymond, T. (2025) Gotland i en digital tid ”Regeringens ambition är att Sverige ska vara bäst i världen på att använda AI för att öka kostnadseffektiviteten samt höja kvaliteten och servicen i den offentliga förvaltningen. Tidigare beräkningar har visat att den offentliga sektorn har potential att spara in mångmiljardbelopp årligen genom att öka användningen av AI” (s. 12).
Källa: Regeringskansliet (2026) Sveriges AI-strategi ”Genomgående har de uppföljningar som likväl skett i huvudsak handlat om att analysera hur långt digitaliseringen kommit eller kvaliteten i tjänsterna, hur ’mogen’ digitaliseringen är, inte effekterna av digitaliseringen” (s. 145).
Källa: Ewald, F. (2024) Vem tjänar algoritmerna? Ett maktperspektiv på digitalisering. I Flaestad, M. & Vinge, S. (red.) AI & makten över besluten. Volante Strategin anger att systemen ”behöver utformas så att alla kan använda dem, oberoende av ålder, kön, eller funktionsnedsättning” (s. 46). Den digitala prioriteringen gäller dock ”förbättrad tillgång till snabbt bredband och ökad digital användning” (s. 46), och regionernas samordning av digitaliseringen sker ”på frivillig basis” (s. 47). Strategin är styrande för vad de statliga medlen för regionalt utvecklingsarbete får användas till (s. 1).
Källa: Regeringen (2021) Nationell strategi för hållbar regional utveckling i hela landet 2021–2030. Skr. 2020/21:133 Samtliga regioners digitaliseringsstrategier analyserades. I genomsnitt var de inriktade till 85 procent på effektivitet och till 70 procent på intern nytta snarare än nytta för patienter och invånare (s. 7). Hälften av strategierna saknade en definition av digitalisering (s. 9). ”Digitalisering har en tendens att ses värdeneutral, ofta med den tveksamma motivationen att digitalisering inte utgör ett självändamål” (s. 14).
Källa: Norling, Magnusson & Lindroth (2022) Regionernas digitaliseringsstrategier. Riktning och konsekvenser. SCDI, Göteborgs universitet
Ansvar och vägar vidare
Vägledning för den enskilde
- Respektive myndighet (begära fysisk post)
- Kommunal konsumentvägledning
Vägledning för utförare
- Myndigheten för digital förvaltning (vägledning om digital post)
- Ekonomistyrningsverket (vägledning om nyttorealisering)
Klagoväg
Förvaltningsrätten
Granskande aktörer
- Riksrevisionen (granskar effektivitet och måluppfyllelse i statsförvaltningen)
- Diskrimineringsombudsmannen (tillsyn enligt diskrimineringslagen)
- Justitieombudsmannen (granskar enskilda fall av myndighetsutövning)
Version 2.0. Det här är en granskningsversion. Innehållet kan ändras innan ramverket är färdigt. Innehållet uppdaterades .