1.12.1 Ansvarsförskjutning
När handläggning ersätts av digitala självbetjäningsformulär, eller när beslut, kallelser och fakturor bara skickas digitalt, förskjuts ansvaret till den enskilde. Den enskilde förväntas själv hitta, läsa och förstå informationen. Konsekvenserna av fel, förseningar eller missade meddelanden hamnar då också hos den enskilde. Trots att myndigheter och vårdgivare har ett lagstadgat ansvar för hur de kommunicerar med den enskilde.
En situation
En faktura skickas till en digital brevlåda som mottagaren inte känner till. Påminnelserna går samma väg, och skulden hamnar hos Kronofogden.
Utgångspunkter enligt lag
Förvaltningslag (2017:900) 6 § anger att myndigheter ska se till att kontakterna med enskilda blir smidiga och enkla, och lämna den enskilde sådan hjälp att hen kan ta till vara sina intressen. 7 § anger att myndigheter ska vara tillgängliga för kontakter och informera allmänheten om hur och när sådana kan tas. 33 § anger att en myndighet så snart som möjligt ska underrätta parten om det fullständiga innehållet i det beslut som avgör ärendet, om det inte är uppenbart obehövligt. Myndigheten bestämmer hur underrättelsen ska ske, men den ska alltid vara skriftlig om parten begär det. Underrättelse får ske genom delgivning.
Patientlag (2014:821) 3 kap. 6 § anger att informationen ska anpassas till mottagarens ålder, mognad, erfarenhet, språkliga bakgrund och andra individuella förutsättningar. 3 kap. 7 § anger att den som ger informationen så långt som möjligt ska försäkra sig om att mottagaren har förstått innehållet i och betydelsen av den lämnade informationen, och att informationen ska lämnas skriftligen om det behövs med hänsyn till mottagarens individuella förutsättningar eller om mottagaren ber om det.
DigidelGov sammanfattar läget
Det saknas krav på att aktörer ska säkerställa att den enskilde faktiskt har förstått att handläggning eller post har flyttats till en digital kanal. Patientlagen kräver att vårdgivaren försäkrar sig om att patienten har förstått, men när informationen bara lämnas digitalt går det sällan att se om den har nått fram. Konsekvenserna bärs av den enskilde.
Bakgrund och fakta
”I takt med att den digitala förvaltningen breder ut sig uppstår nya och djupare ojämlikheter, eftersom medborgare i allt högre grad förväntas klara sig själva, ansöka om allt fler offentliga tjänster på nätet och ha tillräckliga resurser för att förstå hur myndigheternas plattformar fungerar” (s. 1361, egen översättning). utelämnad text ”Medborgare i svåra omständigheter, till exempel extrem stress på grund av allvarlig långvarig sjukdom eller fattigdom, kan lätt tappa bort meddelanden via e-post och missa viktiga tidsfrister, som att lämna in invändningar eller överklaga ett beslut” (s. 1386, egen översättning).
Forskning Källa: Ranchordás, S. (2022) Empathy in the Digital Administrative State. Duke Law Journal, 71(6), 1341–1389 ”Digital självbetjäning påverkar medborgarna genom att ge dem en ny roll och uppgifter som handläggare tidigare utförde. utelämnad text De medborgare som inte klarar det hamnar däremot i en svår situation där de ofrivilligt förväntas agera som sina egna handläggare och kan gå miste om förmåner som de enligt lag har rätt till” (s. 9, egen översättning).
Forskning Källa: Madsen, C. Ø., Lindgren, I. & Melin, U. (2022) The accidental caseworker – How digital self-service influences citizens' administrative burden. Government Information Quarterly, 39(1), 101653 ”It-handledaren på Korpens bibliotek berättar att ett grundläggande problem är att många inte vet om att de har en digital brevlåda. Detta kan få allvarliga konsekvenser. Det har till exempel hänt att personalen har hjälpt någon att logga in och de hittade flera fakturor som redan hade förfallit. En annan informant berättade om erfarenheten att ha råkat ut för en straffavgift från Skatteverket på grund av ovetskap om att myndigheten använde den digitala brevlådan” (s. 79).
Källa: Raymond, T. (2025) Gotland i en digital tid. Förutsättningar för digital inkludering Ett problem med den digitala brevlådan är att det blir ytterligare ett ställe där det kan komma räkningar. ”Det som är svårt är att man numera får fakturor och räkningar på så många olika ställen. Via internetbanken, via Kivra, via Klarna, via Mina Sidor osv. Innan internet kom allt på 1 och samma plats: din vanliga postbrevlåda. Hade önskat mig att det finns också 1 ställe på nätet där åtminstone alla digitala räkningar kommer till” (ID 169). Ett problem som flera personer anger i fritextsvaren är att det kan vara problem när man interagerar mellan sin digitala brevlåda och sin bank (s. 49).
Källa: Begripsam (2026) Svenskarna med funktionsnedsättning och internet 2025. Huvudrapport (PDF) ”Det finns dock anledning att tro att den kvarstående gruppen av privatpersoner som inte ansluter sig frivilligt i ökande grad kommer att bestå av personer som har bristande förutsättningar för att göra det. Anledningen till detta kan vara relaterad till funktionsnedsättning, social utsatthet, hög ålder eller språklig förståelse” (s. 17). utelämnad text ”De privata brevlådorna omfattas inte av DOS-lagen men det gör den statliga brevlådan Min myndighetspost” (s. 116).
Källa: Utredningen om digital post (2024) SOU 2024:47 Digital myndighetspost ”Denna möjlighet kan dock innebära att mindre viktiga meddelanden skickas genom infrastrukturen, särskilt när fler avsändare och fler av deras flöden ansluts. Mottagare har dock möjlighet att välja vilka avsändare de vill ta emot digital post från och kan välja bort avsändare vars meddelanden de uppfattar som onödiga” (s. 6).
Källa: Myndigheten för digital förvaltning (2024) Remissvar på SOU 2024:47 Digital myndighetspost (PDF) Felen var systematiska, men förvaltningen bad missnöjda föräldrar att överklaga och ansöka om byte en och en. I slutet av maj 2020 hade över 1 000 placeringsbeslut överklagats och 2 500 ansökningar om byte lämnats in (s. 1647). Både förvaltningen och domstolarna har bara rutiner för att hantera enskilda fel och överklaganden, som om besluten fattats manuellt (s. 1649). I juni 2023 gick över 600 barn fortfarande i skolor där de inte borde ha placerats (s. 1650).
Forskning Källa: Kronblad, Essén & Mähring (2024) When Justice Is Blind to Algorithms. MIS Quarterly 48(4) ”Felaktigheterna i Arbetsförmedlingens automatiserade hantering av aktivitetsstödet pekar på riskerna med att förlita sig på att enskilda invänder mot felaktiga beslut och genomdriver sin rätt utelämnad text Annars balanseras riskerna med automatiserade beslutsprocesser i hög grad över till de enskilda, eftersom de måste reagera för att få rätt.” (s. 242)
Forskning Källa: Enqvist, L. & Naarttijärvi, M. (2022) Rättsstatliga principer och beslutsprocesser i en (alltmer) digitaliserad och automatiserad förvaltning. I: Statskontoret, Rättsstaten i den svenska förvaltningen – en forskningsantologi (PDF) När tekniken i äldreomsorgen inte fungerade ”förklarades misslyckandena med sammanhanget, användarnas begränsningar eller bristande organisatorisk beredskap” (s. 7, egen översättning). Personalen tenderade att ”frikänna tekniken från skuld och att tillskriva tekniska svårigheter mänskliga faktorer (kognitiv försämring, bristande intresse hos användarna osv.) och organisatoriska begränsningar (för lite personal, dålig upphandling osv.)” (s. 9, egen översättning). ”Samma människor, kan vi tillägga, som teknikerna delvis utvecklas för att hjälpa, framställs som hindret för teknikernas framgång” (s. 8, egen översättning).
Forskning Källa: Morris, F., Thelandersson, F. & Sandberg, H. (2026) Digital Futures in an Ageing Society: Frontline Perspectives on Sociotechnical Imaginaries in Swedish Eldercare. Sociology of Health & Illness, 48(3), e70159
Ansvar och vägar vidare
Vägledning för den enskilde
- Konsumenternas Bank- och finansbyrå (vägledning om reklamation vid betalningsanmärkning)
- Hallå konsument (allmän konsumentupplysning)
- Kronofogden (bestrida betalningsföreläggande)
- Patientnämnden (stöd vid klagomål på vården)
Vägledning för utförare
- Myndigheten för digital förvaltning (vägledning om digital post)
- Konsumentverket (vägledning om god kreditgivningssed)
- Integritetsskyddsmyndigheten (vägledning om god inkassosed)
Klagoväg
- Kronofogden (bestrida ett betalningsföreläggande, målet kan då prövas i tingsrätten)
- Förvaltningsrätten (överklaga myndighetsbeslut)
- Patientnämnden (klagomål på vården)
- Inspektionen för vård och omsorg (klagomål på vården)
Granskande aktörer
- Konsumentverket och Finansinspektionen (delad tillsyn enligt konsumentkreditlagen)
- Integritetsskyddsmyndigheten (tillsyn över inkassoverksamhet enligt inkassolagen)
- Justitieombudsmannen (granskar myndigheters serviceskyldighet vid digital post)
- Inspektionen för vård och omsorg (tillsyn över vården)
- Ingen tillsyn över de privata digitala brevlådorna.
Version 2.0. Det här är en granskningsversion. Innehållet kan ändras innan ramverket är färdigt. Innehållet uppdaterades .