2.5 Begränsad rättshandlingsförmåga
Den som saknar eller har begränsad rättshandlingsförmåga, som barn och vuxna med förvaltare, är beroende av andra som ombud i digitala system.
Digitala samhällsfunktioner är utformade för myndiga individer med e-legitimation, folkbokföringsadress och beslutsrätt. Den som saknar eller har begränsad rättshandlingsförmåga faller strukturellt utanför detta antagande, inte på grund av bristande förmåga utan på grund av hur systemen är konstruerade. Det gäller barn under 18 år och vuxna med förvaltare. Det allmännas ansvar kvarstår oavsett om ett fungerande ombud finns, och även när ombudet saknas eller är den som utgör hotet.
Utgångspunkter enligt lag
Regeringsformen (1974:152) 1 kap. 2 § anger att det allmänna ska verka för att alla människor ska kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället och för att barns rätt tas till vara.
FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (CRPD) art. 12 anger att personer med funktionsnedsättning har rätt till lika erkännande inför lagen och ska få det stöd de behöver för att utöva sin rättshandlingsförmåga.
Förvaltningslag (2017:900) 6 § fastställer myndigheters serviceskyldighet.
Dataskyddsförordningen (EU) 2016/679 artikel 8 fastställer 13-årsgräns för barns samtycke till digitala tjänster, artikel 12 kräver att information utformas så att barn kan förstå den och artikel 17 ger rätt till radering.
Lag (2018:1197) om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter art. 3 och 12, inkorporerad i svensk rätt genom lag (2018:1197), fastställer barnets bästa och rätt att komma till tals i alla processer som rör dem.
Föräldrabalk (1949:381) 9 kap. reglerar omyndiga personers rättshandlingsförmåga.
Föräldrabalk (1949:381) 11 kap. reglerar godmanskap och förvaltarskap för vuxna.
Socialtjänstlag (2025:400) 18 kap. 1–7 §§ fastställer socialnämndens ansvar för barns uppväxtförhållanden.
Patientlag (2014:821) 3 kap. reglerar barns ställning som patienter, inklusive rätt till information och delaktighet.
Europeiska förklaringen om digitala rättigheter och principer
Barn och ungdomar bör kunna göra säkra och välgrundade val i den digitala miljön (20). Åldersanpassade tjänster bör förbättra barns och ungdomars erfarenheter, välmående och deltagande i den digitala miljön (21). EU har åtagit sig att skydda alla barn och ungdomar mot olaglig spårning, profilering och riktade åtgärder, särskilt för kommersiella ändamål (22d), och att involvera barn och ungdomar i utvecklingen av digitala strategier som berör dem (22e).
Politikområden
Barnrättspolitik, socialpolitik, förvaltningspolitik samt hälso- och sjukvårdspolitik.
Faktorer i området (5)
2.5.1 Digitala spår skapade av andra
Barn får en digital identitet som skapas av föräldrar, skola och vård, utan att barnet medverkar. Barnet har rätt att begära att uppgifterna raderas, men det förutsätter att barnet vet var uppgifterna finns och ofta att föräldern medverkar. När rättigheten förutsätter kunskap och förmåga att agera själv blir det ett hinder.
2.5.2 Vårdnadshavare som ombud
Barn och unga är beroende av en vårdnadshavare för att nå många digitala samhällsfunktioner. Den som saknar en vårdnadshavare som kan agera digitalt har begränsad tillgång till andra vägar. När digitala samhällsfunktioner förutsätter en vårdnadshavare med e-legitimation, eller att båda vårdnadshavarna signerar, blir det ett hinder.
2.5.3 Åldersgränser och digitala vakuum
Den som är tonåring förväntas i flera digitala lösningar agera självständigt, utan full rättshandlingsförmåga eller stöd. I vården kan vårdnadshavaren förlora åtkomsten till barnets journal innan den unga själv får åtkomst. När digitala samhällsfunktioner tar bort vuxenstödet utan att något annat stöd tillförs blir det ett hinder.
2.5.4 Barn som vuxna konsumenter
Barn och unga använder ofta tjänster som är byggda för vuxna konsumenter. Barnet godkänner villkor, ger samtycke och möter marknadsföring utan rättshandlingsförmåga eller full förmåga att se kommersiella syften. När digitala tjänster förutsätter en vuxen och medveten användare blir det ett hinder.
2.5.5 Vuxna med förvaltare
Den som har förvaltare har begränsad rättshandlingsförmåga inom förvaltarskapets område. När en förvaltare förordnas upphör personens BankID, och personen kan förlora möjligheten att själv använda digitala samhällsfunktioner som förvaltarskapet inte omfattar. När digitala samhällsfunktioner förutsätter att den enskilde själv har e-legitimation, och bara skiljer mellan full behörighet och ingen behörighet, blir det ett hinder.
Version 2.0. Det här är en granskningsversion. Innehållet kan ändras innan ramverket är färdigt. Innehållet uppdaterades .