2.7.2 Digital kompetens
Den som saknar den digitala kompetens som krävs för att använda digitala tjänster säkert och självständigt har svårare att ta del av information, kommunicera med myndigheter och sköta vardagliga ärenden. Digital kompetens omfattar kunskaper, färdigheter och attityder och behöver utvecklas i takt med tekniken. När digitala samhällsfunktioner förutsätter att den enskilde har den kompetensen blir det ett hinder.
En situation
En person använder sociala medier och videosamtal varje dag men kan varken bedöma om ett meddelande från en myndighet är äkta eller fotografera ett intyg och ladda upp det som en fil i en e-tjänst.
Utgångspunkter enligt lag
Skollag (2010:800) 1 kap. 4 § anger att utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden, och att den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära.
Bibliotekslag (2013:801) 7 § anger att folkbiblioteken ska verka för att öka kunskapen om hur informationsteknik kan användas för kunskapsinhämtning, lärande och delaktighet i kulturlivet.
Förordning (2015:218) om statsbidrag till folkbildningen 1 § anger att syftet med statens stöd till folkbildningen bland annat är att stärka och utveckla demokratin, skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen och utjämna utbildningsklyftor.
Rådets rekommendation av den 22 maj 2018 om nyckelkompetenser för livslångt lärande (2018/C 189/01) rekommenderar medlemsstaterna att ”stödja och stärka utvecklingen av nyckelkompetenser från tidig ålder och genom hela livet för alla individer, som en del i de nationella strategierna för livslångt lärande” (punkt 1.1). Digital kompetens är en av åtta nyckelkompetenser och definieras så här: ”Digital kompetens innebär att man på ett säkert, kritiskt och ansvarsfullt sätt aktivt använder digital teknik för inlärning, arbete och deltagande i samhällslivet” (bilagan, avsnitt 4). Nyckelkompetenserna utvecklas ”från tidig barndom och under hela vuxenlivet, bland annat genom formellt, icke-formellt och informellt lärande i alla sammanhang” (bilagan).
DigidelGov sammanfattar läget
Digitaliseringsstrategin delar in digital kompetens i bas-, bredd- och spetskompetens. Det är en egen svensk indelning som inte motsvarar kompetensområdena och nivåerna i EU:s ramverk DigComp. Strategin beskriver baskompetens som grundläggande digitala färdigheter men anger ingen egen nivå. Uppföljningen sker med EU:s indikator, som bygger på DigComp och mäter vilka aktiviteter människor har utfört, inte vad de kan. I praktiken blir indikatorn därmed den enda definitionen av basnivån. Inget uppdrag är kopplat till en definierad basnivå. Ingen myndighet har heller i uppdrag att tillhandahålla en gemensam referensram för digital kompetens, alltså en struktur och ett gemensamt språk för att beskriva och bygga vidare på lärande inom utbildning, folkbildning, omsorg och arbetsmarknad.
Bakgrund och fakta
”Europeiska kommissionen har därför satt upp målet att minst 80 procent av EU:s befolkning ska ha grundläggande digitala färdigheter år 2030, ett mål som följs upp genom indikatorn DSI_2.0 (Digital Skills Indicator)” (s. 4). utelämnad text ”Totalt sett har 64 procent av befolkningen 16 år eller äldre minst grundläggande digitala färdigheter, men nivån varierar mellan områdestyperna. I områden med socioekonomiska utmaningar (områdestyp 1–2) uppgår andelen till 51 procent utelämnad text . De högsta nivåerna återfinns i områden med goda socioekonomiska förutsättningar (områdestyp 4–5), där 68 procent har minst grundläggande digitala färdigheter” (s. 7). utelämnad text ”Mellan 2019 och 2022 genomfördes en omfattande översyn av DSI för att modernisera indikatorn och anpassa den till European Digital Competence Framework for Citizens (DigComp 2.0)” (s. 9).
Källa: SCB (2026) Befolkningens it-användning 2025. Digitala färdigheter ur ett regionalt perspektiv (PDF) ”Tabell 1. Indikatorer avseende digital bredd- (och bas-) kompetens.” Andel av befolkningen med mer än grundläggande digitala färdigheter: 38,1 procent, EU27: 31,4 procent, 2025 (s. 5). ”Tabell 3. Indikatorer för uppföljningen av grundläggande digitala färdigheter.” Aldrig eller sällananvändare av internet 16 år och äldre: cirka 280 000, 2025. Grundläggande digitala färdigheter (16–74 år): 70 procent, 2025. Känsla av inte alls eller bara delvis vara delaktig i det digitaliserade samhället: 19 procent utan funktionsnedsättning och 40 procent med funktionsnedsättning, 2025 (s. 6).
Källa: Digg och PTS (2026) Rapportbilaga. Uppföljning av digitaliseringsstrategin (PDF) ”Digital baskompetens innebär att ha grundläggande digitala färdigheter, dvs. förmåga att använda digitala verktyg för exempelvis kommunikation och samarbete, säkerhet eller problemlösning. Det är en förutsättning för att kunna ta del av det digitala samhället, både privat och i arbetslivet. Digital breddkompetens innebär att ha en generell digital kompetens, dvs. förmåga att hantera det växande antal system och applikationer som krävs för att utföra olika arbetsuppgifter. Digital spetskompetens inbegriper specialistkompetens inom exempelvis AI, programmering, cybersäkerhet och andra områden som är relevanta för digitaliseringen av samhället” (s. 9).
Källa: Regeringskansliet (2025) Sveriges digitaliseringsstrategi 2025–2030 (PDF) ”Liksom tidigare utgåvor har DigComp 3.0 fem kompetensområden. utelämnad text Dessa delas vidare in i 21 kompetenser. utelämnad text Fyra färdighetsnivåer (grundläggande, mellannivå, avancerad och mycket avancerad) beskriver olika steg i progressionen” (s. 5, egen översättning). utelämnad text ”Kompetenser definieras som en kombination av kunskaper, färdigheter och attityder” (s. 17, egen översättning). utelämnad text ”Totalt finns det 523 lärandemål” (s. 23, egen översättning).
Källa: Cosgrove, J. & Cachia, R. (2025) DigComp 3.0: European Digital Competence Framework – Fifth Edition. Publications Office of the European Union, Luxembourg (PDF) ”Det innebär bland annat att medborgare måste lära sig att kommunicera med chattbotar på rätt sätt för att få rätt svar, till exempel genom att beskriva sina frågor och problem kort och koncist med få nyckelbegrepp. Det är alltså ett slags ’chattbotkompetens’ eller ’AI-litteracitet’ som behövs utelämnad text ” (s. 49)
Källa: Kaun, A. (2026) AI – den bättre byråkraten? I: Riksbankens Jubileumsfond, Byråkrati. RJ:s årsbok 2026 Det finns många studier om dem som inte är digitalt kunniga, men få som granskar referenspunkten: ”de (de första) som förväntas kunna digitaliseringen i stället för dem (de andra) som ständigt uppmanas att utveckla ’digital kompetens’” (s. 6, egen översättning).
Forskning Källa: Gidlund, K. L. & Sundberg, L. (2021) Undisclosed creators of digitalization: A critical analysis of representational practices. Information Polity, 26(1), 3–20 I utredningarna riktas strategier för lärande nästan bara till personalen, inte till användarna. ”Användningen av digitala tjänster, och det lärande som hör till, framstår i politiken som en enstaka händelse avgränsad i tid. Det verkar som att äldre personer som har lärt sig använda sina enheter också antas klara framtida versioner och tjänster” (s. 367, egen översättning).
Forskning Källa: Lindberg, Kvist & Lindgren (2022) The Ongoing and Collective Character of Digital Care for Older People
Ansvar och vägar vidare
Vägledning för den enskilde
- Folkbiblioteken (lokal vägledning)
- Studieförbund och folkhögskolor (kurser i digital kompetens)
- Kommunal vuxenutbildning
- Arbetsförmedlingen (kompetensstöd)
Vägledning för utförare
- Myndigheten för digital förvaltning (digitaliseringspolitik och samordning)
- Post- och telestyrelsen (samordningsuppdrag digital inkludering)
- Skolverket (formell utbildning och läroplaner)
- Folkbildningsrådet (folkbildningens kompetensutveckling)
- Europeiska kommissionen (DigComp 3.0, ramverk för digital kompetens)
Klagoväg
Saknas
Granskande aktörer
Myndigheten för digital förvaltning ansvarar för digitaliseringspolitik och samordning men har inte tillsyn över kvaliteten i kompetensinsatser. Skolverket ansvarar för digital kompetens i den formella utbildningen. Post- och telestyrelsen har sedan 2026 ett samordningsuppdrag inom digital inkludering.
Version 2.0. Det här är en granskningsversion. Innehållet kan ändras innan ramverket är färdigt. Innehållet uppdaterades .