1.3.4 Brist på systematiskt inflytande
Digitala samhällsfunktioner utformas utan att de som berörs har systematiska möjligheter att påverka utformningen. I planprocesser är invånarnas inflytande reglerat genom samråd och granskning. Någon motsvarighet finns inte när samhällsfunktioner digitaliseras.
En situation
En kommun inför ett nytt digitalt system för att boka färdtjänst. De som använder färdtjänst har inte fått möjlighet att påverka hur systemet utformas.
Utgångspunkter enligt lag
Regeringsformen (1974:152) 1 kap. 1 § anger att all offentlig makt i Sverige utgår från folket. 7 kap. 2 § anger att regeringen vid beredningen av regeringsärenden ska inhämta upplysningar och yttranden från berörda myndigheter och kommuner, och att även sammanslutningar och enskilda i den omfattning som behövs ska ges möjlighet att yttra sig.
FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (CRPD) artikel 4.3 anger att konventionsstaterna i beslutsfattande som rör personer med funktionsnedsättning aktivt ska samråda med och involvera dessa personer genom de organisationer som företräder dem. Konventionen är folkrättsligt bindande för Sverige men är inte inkorporerad som svensk lag.
Kommunallag (2017:725) 8 kap. 1 § anger att fullmäktige får besluta att den som är folkbokförd i kommunen får väcka ärenden i fullmäktige (medborgarförslag).
Plan- och bygglag (2010:900) 5 kap. 11 § anger att kommunen ska samråda om ett förslag till detaljplan med bland andra kända sakägare och andra som har ett väsentligt intresse av förslaget.
DigidelGov sammanfattar läget
Beslut om hur system, gränssnitt och processer ska fungera kan påverka människors vardag lika mycket som politiska beslut. Ändå fattas de i praktiken av dem som bygger och styr systemen. De som berörs involveras ibland, men sällan systematiskt. Involvering finns som metod och kvalitetsmål, men inte som en rättighet med någon som ansvarar för den. Invånare och civilsamhälle blir därför ofta mottagare av färdiga lösningar. För personer med funktionsnedsättning ska staten enligt CRPD art. 4.3 samråda i beslut som rör dem. Hur det gäller vid digitalisering är inte preciserat och ingen har ett utpekat nationellt ansvar för det.
Bakgrund och fakta
”Riksrevisionen bedömer att myndigheterna inte involverar användare i tillräcklig utsträckning vid utveckling av digitala tjänster. Endast ett fåtal av de undersökta myndigheterna arbetar systematiskt med användarinvolvering. utelämnad text Diggs undersökningar visar att 88 procent av de statliga myndigheterna involverar målgrupperna vid utveckling/upphandling av digitala tjänster i någon utsträckning. Samtidigt anger cirka två tredjedelar av kommunerna att de involverar målgrupperna i sitt utvecklingsarbete. 15 procent av kommunerna saknar helt rutiner för att samla in respektive använda återkoppling från användare av digitala tjänster” (s. 35).
Källa: Digg/PTS (2026) Redovisning av uppdraget att stödja genomförandet av Sveriges digitaliseringsstrategi Kommittén konstaterar att ”barns åsikter inte systematiskt beaktas i beslut som rör dem och att de flesta kommuner saknar strukturer för att säkerställa barns delaktighet i beslutsfattande” (punkt 20, s. 5, egen översättning).
Källa: FN:s kommitté för barnets rättigheter (2023) Concluding observations on the combined sixth and seventh periodic reports of Sweden (CRC/C/SWE/CO/6-7) (PDF) ”Det är i praktiken omöjligt för myndigheterna att bedöma om en ny digital lösning fungerar i det sammanhang där den ska användas utan att involvera de medborgare (eller deras företrädare) som lösningen riktar sig till. utelämnad text Institut for Menneskerettigheder rekommenderar att det införs lagkrav om att alla myndigheter som utvecklar medborgarinriktade digitala lösningar ska se till att relevanta medborgargrupper involveras i utvecklingen” (s. 25, 27, egen översättning).
Källa: Institut for Menneskerettigheder (2023) Rettigheder i den digitale velfærdsstat. Analyse ”Teknik är en av de viktigaste källorna till offentlig makt i moderna samhällen. När det gäller beslut som påverkar vår vardag överskuggas den politiska demokratin i hög grad av den enorma makt som utövas av dem som behärskar de tekniska systemen” (s. 301, egen översättning).
Forskning Källa: Feenberg, A. (1992) Subversive Rationalization: Technology, Power, and Democracy. Inquiry 35(3–4) E-delegationens vägledning för behovsdriven utveckling innehöll inga formuleringar om hur man skulle hantera att individer kanske inte har lika möjligheter att delta, ”när det gäller förmågan att formulera sina behov eller att förstå att de har behov som den offentliga sektorn är skyldig att tillgodose.” utelämnad text ”Det fanns heller inga formuleringar om hur minoritetsgrupper skulle identifieras och inkluderas” (s. 73, egen översättning).
Forskning Källa: Gidlund, K. L. & Sefyrin, J. (2014) Problematizing the Participatory Subject in Demands Driven Development of Public Sector. I M. Janssen m.fl. (red.), Electronic Government and Electronic Participation (s. 66–75). IOS Press ”Sårbara individer är sällan delaktiga i utvecklingen av it-system, och it-yrkesverksamma är ofta dåligt rustade att förutse vilka problem som sannolikt kommer att uppstå” (punkt 48, egen översättning).
Källa: Alston, P. (2019) Extreme poverty and human rights. Rapport från FN:s särskilda rapportör om extrem fattigdom och mänskliga rättigheter, A/74/493 Narrativet om 140 miljarder kronor spårades till en rapport från 2020 av Myndigheten för digital förvaltning, ”framtagen i samarbete med konsultbolaget McKinsey” (s. 4, egen översättning). ”Under 2018–2023 kom olika aktörer, däribland myndigheter, konsulter och ministrar, att trassla in sig i och vävas samman i skapandet av tekniknarrativet” (s. 6, egen översättning).
Forskning Källa: Sundberg, L., Gidlund, K., Larsson, A. & Olofsson, N. (2025) Toward intelligence or ignorance? Performativity and uncertainty in government tech narratives. Government Information Quarterly, 42, 102032 ”Det dominerande draget är att digitaliseringen översätts genom ögonen på Stockholmsbaserade chefer med ämneskompetens inom IT, ekonomi och teknik från universitet i och runt Stockholm” (s. 16, egen översättning). Av regeringens expertrådgivare på digitalisering 1994–2019 bodde 82 av 107 i Stockholms län, där omkring 20 procent av befolkningen bor (s. 13).
Forskning Källa: Gidlund, K. L. & Sundberg, L. (2021) Undisclosed creators of digitalization: A critical analysis of representational practices. Information Polity, 26(1), 3–20 Vägledningen innehöll inga formuleringar om hur man skulle hantera att individer kanske inte har lika möjligheter att delta, ”när det gäller förmågan att formulera sina behov eller att förstå att de har behov som den offentliga sektorn är skyldig att tillgodose.” utelämnad text ”Det fanns heller inga formuleringar om hur minoritetsgrupper skulle identifieras och inkluderas” (s. 73, egen översättning).
Forskning Källa: Gidlund, K. L. & Sefyrin, J. (2014) Problematizing the Participatory Subject in Demands Driven Development of Public Sector. I M. Janssen m.fl. (red.), Electronic Government and Electronic Participation (s. 66–75). IOS Press En analys av mer än 390 kommunala strategier för IT och digitalisering 1991–2023 visar ”en dominerande diskurs om att tillhandahålla digitala tjänster utifrån medborgarnas behov, i kombination med en brist på fokus på demokratiska och deltagande processer” (s. 63, egen översättning). utelämnad text Diskursen om tjänster ”tycks vara frikopplad från idéer om utvecklingen av lokal demokrati och digital demokrati, eftersom vår analys inte gav några ämnen kopplade till sådana idéer” (s. 62, egen översättning).
Forskning Källa: Rizk, A., Sundberg, L., Heidlund, M. & Toll, D. (2024) Between continuity and change: A longitudinal analysis of Swedish local government digitalization strategies. JeDEM – eJournal of eDemocracy and Open Government, 16(2), 49–73 ”Inte delaktig i den meningen att jag kan påverka. Allt sker på internets villkor (pengar). Anpassa dig om du ska vara med, är budskapet” (s. 6, egen översättning).
Forskning Källa: Reuter, A., Gustavsson, C. & Johansson, S. (2026) How do older adults with impairment participate in a digital society? Universal Access in the Information Society, 25, 55
Ansvar och vägar vidare
Vägledning för den enskilde
- Kommunens synpunkts- och klagomålshantering
- Medborgarförslag eller motsvarande lokal påverkanskanal (där den finns)
- Funktionsrättsorganisationer och andra intresseorganisationer (kollektiv röst i samråd)
Vägledning för utförare
- Myndigheten för digital förvaltning (vägledning för användarcentrerad och behovsdriven utveckling av digital förvaltning)
- Myndigheten för delaktighet (kunskapsstöd om delaktighet och tillgänglighet)
- Sveriges Kommuner och Regioner (Delaktighetstrappan och metodstöd för medborgardialog)
- Funktionsrättsorganisationer och andra intresseorganisationer (samrådspart)
Klagoväg
Justitieombudsmannen (granskar enskilda fall)
Granskande aktörer
Myndigheten för digital förvaltning ansvarar för att stödja och samordna den offentliga förvaltningens digitalisering och vägleder om användarcentrerad utveckling, men har inte tillsyn över att medborgare och civilsamhälle faktiskt involveras i utformningen av digitala samhällsfunktioner. Myndigheten för delaktighet bidrar med kunskapsstöd men har inget tillsynsmandat. Justitieombudsmannen granskar enskilda fall och kan göra egna inspektioner, men fattar inte bindande beslut. Ingen svensk myndighet har ett uttalat ansvar för att samrådet enligt CRPD art. 4.3 sker när digitala samhällsfunktioner utformas.
Version 2.0. Det här är en granskningsversion. Innehållet kan ändras innan ramverket är färdigt. Innehållet uppdaterades .