1.3.1 Öppen kunskap

Offentlig information och data är inte alltid tillgängliga för granskning och vidareanvändning. Öppna licenser och öppna maskinläsbara format är en förutsättning för att den enskilde ska kunna utöva insyn och bygga vidare på information som är allmänt tillgänglig.

En situation

En myndighet avslutar ett stort digitaliseringsprojekt utan slutrapport. Källkoden är inte öppen. Andra myndigheter kan inte ta del av lärdomarna eller återanvända lösningen och allmänheten kan inte granska vad projektet ledde till.

Utgångspunkter enligt lag

Tryckfrihetsförordningen (1949:105) 2 kap. 1 § anger att var och en har rätt att ta del av allmänna handlingar.

Regeringsformen (1974:152) 1 kap. 1 § anger att all offentlig makt i Sverige utgår från folket.

Lag (2022:818) om den offentliga sektorns tillgängliggörande av data anger att data som tillhandahålls ska göras tillgängliga i öppna och maskinläsbara format tillsammans med relevant metadata, när det är möjligt och lämpligt. Lagen genomför direktiv (EU) 2019/1024.

DigidelGov sammanfattar läget

Källkod och systemdokumentation kan vara allmänna handlingar. Ofta finns de ändå inte hos myndigheten, till exempel när en leverantör äger koden. Ibland omfattas de av sekretess.

Bakgrund och fakta

  • ”Det finns en nästan obegränsad potential till ökad insyn, till exempel genom att utveckla sökmöjligheterna in i myndigheternas handlingar, som inte i sina huvuddrag förändrats sedan 1970-talet. Myndigheternas information skulle inte bara kunna presenteras i den form som myndigheten själv använder den utan också anpassat ur ett mottagarperspektiv – hur skulle en medborgare vilja ha tillgång till de allmänna handlingarna?” utelämnad text ”Arbetet med att realisera visionen om öppna data har pågått med stegrande intensitet, till skillnad från arbetet med att öka medborgarinsynen” (s. 148).

    Källa: Ewald, F. (2024) Vem tjänar algoritmerna? Ett maktperspektiv på digitalisering. I Flaestad, M. & Vinge, S. (red.) AI & makten över besluten. Volante
  • ”Tabell 20. Tillgängliggörande av data för vidareutnyttjande. Antal datamängder som tillgängliggörs på Sveriges dataportal: 23 400 (varav öppna data: 17 156; publicerade av lokal myndighet/kommun: 854), jan/feb 2026” (s. 18).

    Källa: Digg/PTS (2026) Rapportbilaga. Uppföljning av digitaliseringsstrategin (PDF)
  • ”Nödvändiga styrdokument såsom projektdirektiv, projektplan och slutrapport upprättas inte alltid, vilket riskerar att leda till bristande planering, styrning och uppföljning av projekts genomförande och resultat” (s. 26). utelämnad text ”I endast 27 procent av de egeninitierade projekten har myndigheterna samverkat eller efterfrågat erfarenheter från andra myndigheter. Nästan 40 procent av myndigheterna har aldrig samverkat i sina digitaliseringsprojekt, trots att andra statliga aktörer kan ha viktiga erfarenheter från liknande projekt” (s. 7).

    Källa: Riksrevisionen (2025) RiR 2025:8 Statliga strategiska digitaliseringsprojekt – stora gemensamma utmaningar (PDF)

Ansvar och vägar vidare

Vägledning för den enskilde

  • Respektive myndighet (begära allmän handling enligt tryckfrihetsförordningen 2 kap.)
  • Kommunens revisorer
  • Justitieombudsmannen (om insyn nekas)

Vägledning för utförare

  • Myndigheten för digital förvaltning (vägledning om öppna data och Sveriges dataportal)
  • Riksarkivet (informationshantering och bevarande)
  • Sveriges Kommuner och Regioner (stöd till kommuner)

Klagoväg

  • Kammarrätten (överklagande av sekretessbeslut)
  • Justitieombudsmannen (granskar enskilda fall av myndighetsutövning)

Granskande aktörer

  • Ingen samlad tillsyn. Justitieombudsmannen (offentlighetsprincipen i enskilda fall)
  • Riksarkivet (tillsyn över myndigheternas arkiv)
  • Myndigheten för digital förvaltning (vägledning om öppna data, ingen tillsyn)

Version 2.0. Det här är en granskningsversion. Innehållet kan ändras innan ramverket är färdigt. Innehållet uppdaterades .