1.10.1 Normbaserad design
Digitala samhällsfunktioner utformas ofta för en tänkt genomsnittlig användare, med ett stabilt liv, en vanlig familjesituation och god digital vana. Den vars liv eller förmåga inte stämmer med bilden kan inte använda tjänsten eller beskriva sin situation korrekt. Svårigheten uppfattas då som den enskildes brist och inte som en följd av hur tjänsten är utformad. Samma mekanism finns i AI-system som tränas på data som speglar befintliga ojämlikheter.
En situation
Ett digitalt formulär utgår från att ett barn bor på en adress. En familj med växelvis boende kan inte beskriva sin situation korrekt.
Utgångspunkter enligt lag
Förvaltningslag (2017:900) 6 § anger att en myndighet ska se till att kontakterna med enskilda blir smidiga och enkla, och att hjälpen ska ges med hänsyn till bland annat den enskildes behov av hjälp.
Diskrimineringslag (2008:567) 1 kap. 4 § anger vad som är diskriminering. Indirekt diskriminering är att någon missgynnas genom en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med en viss diskrimineringsgrund, om det inte har ett berättigat syfte och medlen är lämpliga och nödvändiga. 2 kap. anger var diskriminering är förbjuden, bland annat i socialförsäkringssystemet (14 §).
Dataskyddsförordningen (EU) 2016/679 art. 5.1 d anger att personuppgifter ska vara korrekta och om nödvändigt uppdaterade.
AI-förordningen (EU) 2024/1689 art. 10 anger att data som används för att träna AI-system med hög risk ska undersökas för möjliga snedvridningar.
DigidelGov sammanfattar läget
Den som inte passar in i tjänstens antaganden upptäcker det ofta först när tjänsten inte fungerar. Svårigheten uppfattas då som den enskildes brist, och indirekt diskriminering är ofta osynlig för den drabbade. För AI-system krävs dessutom tillgång till systemets logik och träningsdata för att granska det, och AI-förordningens krav på system med hög risk börjar gälla först i december 2027.
Bakgrund och fakta
"SMS-påminnelser om bokade besök kan vara otydliga på så sätt att mottagning eller plats inte anges" (s. 27). utelämnad text "Klienterna efterlyser möjlighet att skriva i fritextfält på sidan eftersom det delvis skulle kunna kompensera för svårigheten att nå handläggare via telefon" (s. 32).
Källa: Socialstyrelsen (2026). Lägesrapport om verksamhet med personligt ombud, bidragsår 2025. Artikelnummer 2026-9-10315 ”Regeringar digitaliserar tjänster för det ’liberala rättssubjektet’, en fullt fungerande, självständig och oberoende vuxen som lätt kan använda nya offentliga tjänster för att göra anspråk på sina rättigheter.” utelämnad text ”Digital förvaltning och automatisering kan vara riskabla för sårbara medborgare, antingen för att systemen är utformade med en genomsnittlig medborgare i åtanke, vilket kan skapa hinder för att nå tjänsterna, eller för att de bygger på historiska data, vilket kan leda till orättvis hantering av ärenden” (s. 1362–1363, egen översättning).
Forskning Källa: Ranchordás, S. (2022) Empathy in the Digital Administrative State. Duke Law Journal, 71(6), 1341–1389 ”Ny teknik fungerar ofta enligt genomsnittets lag, i majoritetens intresse och utifrån förutsagda utfall eller sannolikheter” (punkt 59, egen översättning).
Källa: Alston, P. (2019) Extreme poverty and human rights. Rapport från FN:s särskilda rapportör om extrem fattigdom och mänskliga rättigheter, A/74/493 ”Den ideala medborgare som är inbyggd i dessa system förväntas vara uppkopplad, flexibel, självgående och kapabel att med lätthet navigera i flera digitala gränssnitt. För våra informanter uppstår upplevelsen av utanförskap inte för att de tillhör en i grunden annan kategori av människor, utan för att de, i hög grad på grund av sina omständigheter, inte kan leva upp till dessa alltmer normaliserade förväntningar” (s. 6, egen översättning).
Forskning Källa: Petersén, M. och Halldenius, L. (2026) The dark side of the digital imperative: Field-based insights from nearly cashless Sweden. Digital Geography and Society 11 ”Upplevelsen av att känna sig dum och oduglig i en värld full av människor som ser ner på en uttrycks om och om igen. Kontantberoendet i den digitala ekonomin, liksom digital marginalisering i stort, är en form av konstruerad inkompetens: dessa människor är inte mindre kapabla än de var. De görs inkompetenta – till och med avvikande – av den normaliserade förväntningen på digital kompetens” (s. 14).
Källa: Halldenius, L. och Petersén, M. (2024) Kontanternas värde: Fattigdom och utanförskap i Sveriges digitala ekonomi. Lund Human Rights Reports and Working Papers nr 2 (PDF) Ser man på de offentliga digitala självbetjäningslösningarna framgår det dessutom att 9 procent upplever att det är svårt att använda dessa lösningar utelämnad text . Även här är det fråga om den del av befolkningen som det offentliga förutsätter kan klara sig digitalt. utelämnad text Det är särskilt viktigt att ta in erfarenheter och behov från de medborgare som möter utmaningar i de digitala lösningarna, eftersom det är dessa grupper som drabbas hårdast om lösningen enbart är tänkt och designad utifrån en ”genomsnittsanvändare” (s. 9, 25, egen översättning).
Källa: Institut for Menneskerettigheder (2023) Rettigheder i den digitale velfærdsstat. Analyse ”Automatisering av offentliga tjänster har visat sig utestänga grupper av medborgare från tillgång till offentlig service och kan i förlängningen undergräva legitimiteten hos den organisation som tillhandahåller tjänsten.” utelämnad text ”Det finns en risk att dessa system utformas på ett sätt som underförstått förstärker vissa aktörers normer i samhället och utesluter andra” (s. 431, egen översättning).
Forskning Källa: Lindgren, I., Madsen, C. Ø., Hofmann, S. & Melin, U. (2019) Close encounters of the digital kind: A research agenda for the digitalization of public services. Government Information Quarterly, 36(3), 427–436 Offentliga dokument om portalen säger att ”alla kan vara med och skapa kulturarv” när det väl finns på nätet. ”Det underliggande antagandet speglar en traditionell föreställning om att alla är lika kunniga och har lika möjligheter att delta” (s. 306, egen översättning).
Forskning Källa: Nyhlén, S. & Gidlund, K. L. (2019) Lost in Translation – How Policy Enactment Get Stuck in the Digital Fix. Nordisk Kulturpolitisk Tidsskrift, 22(2), 295–311 ”Även om de flesta människor i Sverige använder internet i stor utsträckning finns det grupper som är mindre delaktiga. Gruppen sällananvändare utgörs framför allt av de allra äldsta i befolkningen. Andra grupper som är överrepresenterade i gruppen sällananvändare är personer med enbart grundskoleutbildning, boende på landsbygderna, de med lägre hushållsinkomst och personer som är födda utanför Sverige” (s. 46–47).
Källa: Regeringen (2021) Nationell strategi för hållbar regional utveckling i hela landet 2021–2030. Skr. 2020/21:133 ”Det är för krångligt för mig. Det är inte utformat med förståelse för normalt åldrande eller kognitiva funktionsnedsättningar, som afasi. Jag känner mig inte delaktig. Jag är utanför och måste kämpa hårt för att ha kontroll i den lilla kontakt med det digitala samhället jag har” (s. 6, egen översättning).
Forskning Källa: Reuter, A., Gustavsson, C. & Johansson, S. (2026) How do older adults with impairment participate in a digital society? Universal Access in the Information Society, 25, 55 Kommittén är oroad över ”[a]tt lagbestämmelserna och reglerna om tillgänglighet inom alla områden av livet, inbegripet offentlig upphandling, inte tillämpas på ett enhetligt sätt inom konventionsstatens territorium och att det saknas åtgärder för att integrera universell utformning inom alla områden av livet, inbegripet kollektivtrafik, byggnader, anläggningar, offentliga platser och service samt fysisk, informationsmässig, kommunikativ och digital tillgång, forskning och ny teknik såsom artificiell intelligens” (punkt 21 a).
Källa: FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning (2024) Sammanfattande kommentarer avseende Sveriges kombinerade andra och tredje periodiska rapport (CRPD/C/SWE/CO/2-3). Svensk översättning (PDF) ”Antagandet om den kapabla medborgaren är ett normativt designval, ett val som avgör vems säkerhet som i praktiken garanteras och vems som inte gör det” (s. 49, egen översättning).
Forskning Källa: Stjernholm, L. (2026) Planning for the worst day: Cognitive accessibility and disaster risk reduction (doktorsavhandling, Lunds universitet) (PDF)
Ansvar och vägar vidare
Vägledning för den enskilde
- Myndigheten som ansvarar för tjänsten (hjälp och vägledning, 6 § förvaltningslagen)
- Integritetsskyddsmyndigheten (frågor och klagomål om behandling av personuppgifter)
- Diskrimineringsombudsmannen (anmälan om misstänkt diskriminering)
Vägledning för utförare
- Myndigheten för delaktighet (vägledning om universell utformning)
- Diskrimineringsombudsmannen (stöd till myndigheter om risker för diskriminering vid AI och automatiserat beslutsfattande)
- Integritetsskyddsmyndigheten (vägledning om dataskydd)
- Myndigheten för digital förvaltning (vägledning om AI och automatisering i offentlig sektor)
Klagoväg
Förvaltningsrätten (överklaga beslut)
Granskande aktörer
- Integritetsskyddsmyndigheten (tillsyn enligt dataskyddsförordningen)
- Diskrimineringsombudsmannen (tillsyn enligt diskrimineringslagen)
- Justitieombudsmannen (granskar enskilda fall av myndighetsutövning)
Version 2.0. Det här är en granskningsversion. Innehållet kan ändras innan ramverket är färdigt. Innehållet uppdaterades .