1.8 Digital beredskap
Vid störningar och kriser når de digitala samhällsfunktionerna inte alla.
Kraven på robusthet och kontinuitet i beredskapslagstiftningen gäller extraordinära händelser, men samma infrastruktur bär också vardagens samhällsfunktioner. När system störs eller när information sprids för att vilseleda, drabbas den som saknar andra vägar hårdast. Beroenden av leverantörer utanför svensk kontroll beskrivs under 1.2 Rådighet över data och system.
Utgångspunkter enligt lag
Regeringsformen (1974:152) 1 kap. 2 § anger att det allmänna ska verka för att alla människor ska kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället. 2 kap. 6 § anger att var och en gentemot det allmänna är skyddad mot betydande intrång i den personliga integriteten, om det sker utan samtycke och innebär övervakning eller kartläggning av den enskildes personliga förhållanden.
Dataskyddsförordningen (EU) 2016/679 artiklarna 32-34 ställer krav på säkerhet i behandlingen och ger den enskilde rätt att informeras vid personuppgiftsincidenter.
Robusthet, kontinuitet och informationssäkerhet regleras genom lagen (2006:544) om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap samt Myndigheten för civilt försvars föreskrifter och allmänna råd om statliga myndigheters uppgifter inför och vid höjd beredskap (MSBFS 2025:4).
EU:s systerdirektiv NIS 2 (EU) 2022/2555 och CER (EU) 2022/2557 reglerar cybersäkerhet respektive fysisk säkerhet och personalsäkerhet i samhällsviktiga tjänster.
NIS2 har genomförts genom cybersäkerhetslagen (2025:1506).
CER bereds (SOU 2024:64, lagrådsremiss februari 2026).
Europeiska förklaringen om digitala rättigheter och principer
Alla bör ha tillgång till digitala tekniker, produkter och tjänster som är säkra och trygga och som ger en hög nivå av konfidentialitet, integritet, tillgänglighet och autenticitet hos informationen (16). EU har åtagit sig att skydda människornas och de offentliga institutionernas intressen mot cybersäkerhetsrisker (16b) och att skapa en digital miljö där människorna skyddas mot desinformation och informationsmanipulation (15d). EU har också åtagit sig att se till att tekniska lösningar respekterar de grundläggande rättigheterna och gör det möjligt att utöva dem (2a).
Politikområden
Förvaltningspolitik, beredskapspolitik och informationssäkerhetspolitik.
Hinder i området (3)
1.8.1 Informationssäkerhet
När samhällsviktiga tjänster brister i informationssäkerhet drabbas också den enskilde. Uppgifter kan röjas, ändras felaktigt eller bli otillgängliga.
1.8.2 Kriskommunikation som inte når alla
När kriskommunikation förmedlas i digitala kanaler nås inte alla. Vid driftstörningar kan alternativ till digitala samhällsfunktioner saknas.
1.8.3 Otillbörlig informationspåverkan
Medvetet vilseledande innehåll kan spridas och förstärkas av plattformarnas algoritmer. Offentliga aktörer finns samtidigt på samma plattformar, och deras information visas i samma flöden. Det kan vara svårt för den enskilde att skilja tillförlitlig information från vilseledande.
Version 2.0. Det här är en granskningsversion. Innehållet kan ändras innan ramverket är färdigt. Innehållet uppdaterades .