1.13 Bildningens förutsättningar
Det vardagsnära bildningsuppdragets villkor i en digital tid.
Idag förväntas många professioner guida andra i digitala miljöer. Det gäller allt från konsumentvägledare och handläggare till vårdpersonal, skolpersonal och socialsekreterare. Offentliganställda med direktkontakt med invånare, gatubyråkrater i Lipskys (1980) mening, har blivit vägledare i digital vardag utan tydligt uppdrag, mandat eller kompetensprofil.
Förutom skolväsendet har även flera av samhällets institutioner bildning som kärnuppdrag. Biblioteken ska verka för kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning och öka kunskapen om hur informationsteknik kan användas för kunskapsinhämtning, lärande och delaktighet. Folkbildningen syftar till att stärka demokratin, utjämna utbildningsklyftor och göra det möjligt för fler att påverka sin livssituation och delta i samhällsutvecklingen. Även socialtjänsten ska främja människors aktiva deltagande i samhällslivet.
I praktiken har kompensatoriska stödfunktioner vuxit fram i gränslandet mellan tjänsteansvar och bildning: servicekontor, vägledning och digital support. Detta stöd möter ett behov men riskerar samtidigt att dölja de underliggande hindren. Utan tydlig gräns mellan tjänsteansvar och bildning riskerar bildningsaktörer att bli "samhällets osynliga support åt system som fortsätter att skapa hinder i människors vardag" (Raymond 2026).
Utgångspunkter enligt lag
Regeringsformen (1974:152) 1 kap. 2 § anger att det allmänna ska verka för att alla människor ska kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället.
Bibliotekslag (2013:801) 2 § fastställer att biblioteken ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning, 4 § kräver särskild uppmärksamhet åt personer med funktionsnedsättning och 7 § fastställer att biblioteken ska öka kunskapen om hur informationsteknik kan användas för kunskapsinhämtning, lärande och delaktighet.
Socialtjänstlag (2025:400) 2 kap. 1 § fastställer att socialtjänsten ska främja enskildas aktiva deltagande i samhällslivet.
Skollag (2010:800) 1 kap. 4–5 §§ fastställer att utbildningen ska främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling och förmedla kunskaper och värden.
Förordning (2015:218) om statsbidrag till folkbildningen 1 § anger att statens stöd till folkbildningen syftar till att stärka demokratin, utjämna utbildningsklyftor och göra det möjligt för fler att påverka sin livssituation och delta i samhällsutvecklingen.
Europeiska förklaringen om digitala rättigheter och principer
Alla har rätt till utbildning och livslångt lärande och bör ha möjlighet att förvärva alla grundläggande och avancerade digitala färdigheter (4). EU har åtagit sig att stödja insatser som gör det möjligt för alla studerande och lärare att förvärva och förmedla de digitala färdigheter och kompetenser som behövs, inbegripet mediekunnighet och kritiskt tänkande, för ett aktivt deltagande i ekonomin, samhällslivet och de demokratiska processerna (4b).
Politikområden
Kulturpolitik, utbildningspolitik, folkbildningspolitik och förvaltningspolitik.
Hinder i området (3)
1.13.1 Stöd med otydligt mandat
Gränsen mellan olika aktörers ansvar för digitalt stöd är i praktiken otydlig. När den som ansvarar för en tjänst saknar stöd i sina kanaler (se 1.12) faller hjälpbehovet ofta på personal i kommuner, bibliotek och folkbildning. Då uteblir den återkoppling som behövs för att de ansvariga aktörerna ska förbättra sin egen service. Det finns också ett behov av stöd som inte hör till någon enskild tjänst, utan handlar om att orientera sig i samhället. Det stödet är ännu inte definierat och därför inte heller formaliserat. Då uteblir den återkoppling som behövs för att de ansvariga aktörerna ska förbättra sin egen service (se 1.1.5).
1.13.2 Organisatorisk förankring
Bildningsarbetet vilar i hög grad på enskilda yrkesverksammas engagemang snarare än organisatorisk förankring, oavsett om det sker i kommuner, bibliotek eller folkbildning. Det försvårar kontinuitet, kvalitet och likvärdighet i utbudet. Beroendet av projektfinansiering gör både kompetens och kontaktytor tillfälliga.
1.13.3 Professionell kunnighet
Det saknas en etablerad basnivå för den professionella kunnighet som krävs vid vägledning i digital vardag. Det gäller yrkesgrupper som dagligen möter invånare som behöver söka, tolka eller värdera information, till exempel bibliotekarier, folkbildare, lärare, IT-handledare, vägledare, socialsekreterare, biståndshandläggare, omsorgspersonal och personal i offentlig service och vården.
Version 2.0. Det här är en granskningsversion. Innehållet kan ändras innan ramverket är färdigt. Innehållet uppdaterades .