1.11.2 Spårning och datainsamling utan insyn

Appar, uppkopplade enheter och tjänster samlar in data, till exempel platsdata, användningsmönster, hälsodata och sensordata, utan att den enskilde vet vad som registreras, vart det skickas eller med vem det delas. Det gäller också teknik som det offentliga erbjuder, som trygghetslarm, vårdappar och uppkopplade hjälpmedel i omsorgen. Där är den enskilde ofta beroende av tekniken och kan ha svårt att välja bort den.

En situation

En gratis väderapp delar användarens platsdata med annonsnätverk. Det framgår inte på ett begripligt sätt när appen installeras.

Utgångspunkter enligt lag

Dataskyddsförordningen (EU) 2016/679 art. 5.1 a anger att personuppgifter ska behandlas på ett lagligt, korrekt och öppet sätt i förhållande till den registrerade. Art. 5.1 b anger att personuppgifter ska samlas in för särskilda, uttryckligt angivna och berättigade ändamål och inte senare behandlas på ett sätt som är oförenligt med dessa ändamål. Art. 9 anger att uppgifter om hälsa är en särskild kategori av personuppgifter. Art. 13–14 anger vilken information som ska lämnas vid insamling, inklusive ändamål, mottagare och lagringstid. Art. 25 anger krav på inbyggt dataskydd och dataskydd som standard. Art. 28 anger att den personuppgiftsansvarige bara får anlita personuppgiftsbiträden som ger tillräckliga garantier.

Dataförordningen (EU) 2023/2854 art. 4 anger att användaren har rätt till åtkomst till data som genereras när en uppkopplad produkt eller tillhörande tjänst används, kostnadsfritt och i ett allmänt använt maskinläsbart format. Art. 5 anger att användaren har rätt att begära att data delas med en tredje part.

Lag (2022:482) om elektronisk kommunikation 9 kap. 28 § anger att uppgifter får lagras i eller hämtas från en abonnents eller användares terminalutrustning endast om abonnenten eller användaren har fått information om ändamålet med behandlingen och samtyckt till den.

Patientdatalag (2008:355) 4 kap. 1 § anger att endast den som har behov av uppgifterna för sitt arbete får ha tillgång till patientuppgifter.

Socialtjänstlag (2025:400) 10 kap. 6 § anger att digital teknik får användas när insatser ges i form av hemtjänst eller boende i särskild boendeform för äldre personer och att tekniken bara får användas utanför den mänskliga kroppen.

Lag (2026:129) om det statliga personadressregistret 5 § anger att uppgifterna i SPAR får behandlas för att aktualisera, komplettera och kontrollera personuppgifter och för urvalsdragning för direktreklam, opinionsbildning eller samhällsinformation. 6 § anger att SPAR bland annat får innehålla summan av förvärvsinkomst och inkomst av kapital samt taxeringsvärde för småhus, och att den registrerade bara kan begära att uppgifterna inte används för direktreklam. 11 § anger att rätten att göra invändningar enligt art. 21.1 i dataskyddsförordningen inte gäller vid behandling som är tillåten enligt lagen.

Offentlighets- och sekretesslag (2009:400) 21 kap. 7 § anger att sekretess gäller för en personuppgift om det kan antas att uppgiften efter ett utlämnande kommer att behandlas i strid med dataskyddsförordningen eller dataskyddslagen.

DigidelGov sammanfattar läget

Integritetsskyddsmyndigheten har tillsyn men det krävs ofta teknisk granskning för att avslöja vilka tredje parter som tar emot data och dokumentationen finns sällan tillgänglig för den enskilde. För teknik i omsorgen saknas systematisk vägledning om vilken data enheterna får samla in och hur datadelningen ska dokumenteras för den enskilde. Skyddet för personuppgifter är dessutom svagare i omsorgen än i vården. Riksrevisionen har rekommenderat regeringen att utreda hur omsorgsgivare kan omfattas av motsvarande bestämmelser som vårdgivare.

Bakgrund och fakta

  • "Vid en riktad tillsyn mot 90 gruppbostäder för vuxna användes övervakning med babyvakt i 5 boenden och rörelseövervakning med larm i 29 boenden utan att personal tagit reda på den enskildes inställning. I vissa boenden fattade ledningen generella beslut om begränsande åtgärder för samtliga boende utan individuell prövning" (s. 86–87).

    Källa: SOU 2025:39. Digital teknik på lika villkor – En reglering för socialtjänsten och verksamhet enligt LSS (PDF)
  • ”Sammantaget sågs de tio apparna skicka användaruppgifter till minst 135 olika tredje parter som arbetar med reklam och/eller beteendeprofilering” (s. 5, egen översättning). utelämnad text ”De kan samla in mycket detaljerade rörelsehistorier för enskilda konsumenter, bland annat uppgifter om sjukhusvistelser, besök hos behandlare inom psykisk hälsa och besök på puben, ofta utan att konsumenten vet om det” (s. 82, egen översättning). ”Studier har visat att bara fyra ungefärliga platsuppgifter räcker för att identifiera en person i 95 procent av fallen. utelämnad text Även om en konsument uttryckligen stänger av GPS-funktionen i sin telefon kan tredje parter alltså räkna ut var hen befinner sig genom att mäta telefonens signal och avståndet till wifi-punkter och mobilmaster. Vid testerna såg Mnemonic GPS-koordinater skickas till minst 23 tredje parter, varav några är platsdatamäklare” (s. 83, egen översättning). utelämnad text ”Under Mnemonics tester tog Placed emot GPS-koordinater mer än 250 gånger” (s. 99, egen översättning).

    Källa: Forbrukerrådet (2020) Out of control. How consumers are exploited by the online advertising industry (PDF)
  • ”NRK betalade 35 000 norska kronor och fick en omfattande översikt över hur tiotusentals norrmän hade rört sig under 2019. Positionsdatan kom från över 140 000 unika mobiler och surfplattor.”

    Källa: NRK (2020) Avslørt av mobilen (hämtad 2026-11-02).
  • ”Utred hur omsorgsgivare fullt ut kan omfattas av motsvarande bestämmelser för skydd av personuppgifter som vårdgivare” (s. 7).

    Källa: Riksrevisionen (2024) Informationssäkerhet i vård och omsorg – statens stöd och tillsyn (RiR 2024:6)
  • Skatteverket driver det statliga personadressregistret, SPAR, med uppgifter om alla som bor i Sverige. Enligt noyb ”samlar [Skatteverket] inte bara in, utan säljer också dessa personuppgifter till tredjepartsföretag, som sedan publicerar dem på nätet så att alla kan se dem. Det gäller dataförmedlare som MrKoll, som tjänar pengar på att sälja uppgifterna till vem som helst som är intresserad, utan en enda skyddsåtgärd eller begränsning” (egen översättning). Som mottagare nämns också Dun & Bradstreet, Kalenderförlaget som ger ut en taxeringskalender med inkomstuppgifter för alla i Sverige och The Intelligence Company. En person begärde att Skatteverket skulle sluta sälja hans uppgifter. Myndigheten ”avslog kortfattat begäran” och menade att den bara utövade myndighetsutövning (egen översättning). noyb överklagade till Förvaltningsrätten i Stockholm.

    Källa: noyb (2025) noyb takes Swedish tax authority to court for selling people's personal data. Pressmeddelande 3 april 2025
  • ”När jag betalar skatt i mitt hemland förväntar jag mig att skattemyndigheten använder mina uppgifter för just det ändamålet och inte för att mata kommersiella dataförmedlare så att de kan tjäna pengar” (egen översättning).

    Källa: Söderberg, J. (2025) Dataskyddsjurist på noyb. Citerad i noyb, noyb takes Swedish tax authority to court for selling people's personal data. Pressmeddelande 3 april 2025
  • Att sälja miljontals svenskars personuppgifter till vem som helst ”berövar människor deras grundläggande rätt till integritet” (s. 20, egen översättning). Förvaltningsrätten i Stockholm gick på Skatteverkets linje. Målet är överklagat till kammarrätten och pågår (s. 20).

    Källa: noyb (2026) Annual Report 2025 (PDF)

Ansvar och vägar vidare

Vägledning för den enskilde

  • Integritetsskyddsmyndigheten (vägledning per telefon och klagomål om behandling av personuppgifter)
  • Konsumentverket (konsumentupplysning)
  • Kommunen (den som har beslutat om insatsen)
  • Patientnämnden (frågor om hälso- och sjukvård)

Vägledning för utförare

  • Integritetsskyddsmyndigheten (vägledning om dataskydd, transparens, delning med tredje part, inbyggt dataskydd och personuppgiftsbiträden)
  • Europeiska dataskyddsstyrelsen, EDPB (riktlinjer om transparens)
  • Socialstyrelsen (vägledning om digital teknik enligt socialtjänstlagen)

Klagoväg

  • Integritetsskyddsmyndigheten (klagomål, beslut kan överklagas till förvaltningsrätten)
  • Inspektionen för vård och omsorg (klagomål om vård och omsorg)
  • Förvaltningsrätten (överklaga kommunens beslut om insats)

Granskande aktörer

  • Integritetsskyddsmyndigheten (tillsyn enligt dataskyddsförordningen)
  • Post- och telestyrelsen (tillsyn enligt lagen om elektronisk kommunikation)
  • Inspektionen för vård och omsorg (tillsyn över kvalitet i vård och omsorg)

Version 2.0. Det här är en granskningsversion. Innehållet kan ändras innan ramverket är färdigt. Innehållet uppdaterades .