1.4.1 Lönsamhetsdriven exkludering

Företag bygger ut nät och erbjuder tjänster där det lönar sig. Där det inte lönar sig, till exempel i glesbygd eller för kunder som ger lite intäkter, kan utbyggnaden och utbudet utebli. Digitala lösningar utgår ofta från att alla har snabb uppkoppling och nära till service men så ser det inte ut överallt. Även möjligheten att få personlig kontakt och stöd varierar mellan olika delar av landet.

En situation

I en by på landsbygden bygger ingen operatör ut fiber eftersom det inte bedöms vara lönsamt. Hushållen får klara sig med mobilt bredband, som inte alltid räcker för de digitala tjänster som förutsätts i vardagen.

Utgångspunkter enligt lag

Lag (2022:482) om elektronisk kommunikation 6 kap. 1 § anger att Post- och telestyrelsen får besluta om en skyldighet för den som bedöms lämplig att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster, om det behövs för att tillgång till överkomligt pris ska kunna säkerställas. Med samhällsomfattande tjänst avses en adekvat internetanslutningstjänst eller talkommunikationstjänst i en stadigvarande bostad. 6 kap. 2 § anger att en internetanslutningstjänst, för att vara adekvat, ska ha kapacitet att leverera en lägsta datahastighet som medger funktionell tillgång till internet.

Europeiska kodexen för elektronisk kommunikation (EU) 2018/1972 är det direktiv som lagen om elektronisk kommunikation genomför.

DigidelGov sammanfattar läget

Post- och telestyrelsen får besluta om en skyldighet att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster. I övrigt beskriver myndigheten sin roll som främjande, genom samverkan, dialog och kommunikation, och utbyggnaden drivs i första hand av marknaden.

Bakgrund och fakta

  • ”Bilden bekräftas av att det genomsnittliga sökta stödbeloppet per byggnad mer än fördubblats mellan 2020 och 2025. Budgeten för stödet sträcker sig i dag till år 2027 och kommer inte att räcka till att ansluta alla kvarvarande hushåll. utelämnad text Många av de områden som i dag saknar gigabitnät är så glest bebyggda att det finns betydande risk för svag lönsamhet även med tillgängliga stöd. Regeringen har i redovisningen till EU-kommissionen noterat att Sverige sannolikt inte kommer nå EU:s målsättning att alla ska ha tillgång till mycket snabbt bredband 2030 på grund av den glesbebyggda geografin” (s. 46–47).

    Källa: Digg/PTS (2026) Redovisning av uppdraget att stödja genomförandet av Sveriges digitaliseringsstrategi (PDF)
  • ”Det finns skillnader i utbyggnaden mellan städer och landsbygder. Exempelvis hade 99,7 procent av hushållen i storstadskommunerna 2024 tillgång till fast bredband om minst 1 Gbit/s, eller fiber i absoluta närheten, samtidigt som motsvarande nivå i mycket glesa landsbygdskommuner var knappt 89 procent. Skillnaderna mellan olika kommuntyper fortsätter dock att minska. Där det saknas kommersiella förutsättningar för utbyggnad ska det offentliga därför stötta utbyggnaden om det bedöms vara samhällsekonomiskt effektivt” (s. 38).

    Källa: Regeringskansliet (2025) Sveriges digitaliseringsstrategi 2025–2030 (PDF)
  • ”Vår roll är att stötta och stimulera till fortsatt utbyggnad av snabbt och säkert bredband, framför allt i områden där kommersiellt driven utbyggnad inte uppstår. PTS äger ingen infrastruktur och vi anlägger inte själva bredband. PTS arbetar framförallt med samverkan, dialog och kommunikation i vårt främjande arbete med bredbandsutbyggnad.”

    Källa: Post- och telestyrelsen (2024) Bredbandsutbyggnad, pts.se (hämtad 2026-10-31)
  • ”I 30 kommuner finns inget bankkontor alls” (s. 3). Av dessa räknas 21 som landsbygdskommuner. Ingen storstadskommun saknar bankkontor (s. 3).

    Källa: Hela Sverige ska leva (2021) Balansrapport 8. Kapital i hela landet (PDF)
  • Antalet bankkontor har mer än halverats, från 1 987 år 2008 till 932 år 2025. Mellan 2020 och 2021 minskade antalet med drygt 200 kontor (s. 15).

    Källa: Bankföreningen (2026) Bank- och finansstatistik 2025, tabell 14 Bankkontor i Sverige (PDF)

Ansvar och vägar vidare

Vägledning för den enskilde

Kommunen (bredbandssamordnare)

Vägledning för utförare

  • Regional bredbandskoordinator
  • Post- och telestyrelsen (bredbandsstöd, samverkan)
  • Länsstyrelsen (handlägger bredbandsstöd, gör marknadssamråd)

Klagoväg

Post- och telestyrelsen (vid brister i leveransplikt)

Granskande aktörer

Post- och telestyrelsen (tillsyn över elektronisk kommunikation)

Version 2.0. Det här är en granskningsversion. Innehållet kan ändras innan ramverket är färdigt. Innehållet uppdaterades .