1.10 Exkluderande systemdesign

Designbeslut avgör vem som kan använda en digital samhällsfunktion.

När utformningen inte tar hänsyn till olika behov och förutsättningar uppstår hinder. Det kan gälla normer som byggs in i formulär och algoritmer, språket, hur innehållet är ordnat, krav på tid och uppmärksamhet samt vilka kategorier som verksamhetssystemen kan registrera. Om hindren systematiskt drabbar grupper som skyddas av diskrimineringslagen kan det vara diskriminering i lagens mening.

Utgångspunkter enligt lag

Regeringsformen (1974:152) 1 kap. 2 § anger att det allmänna ska verka för att alla människor ska kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället.

FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (CRPD) kräver universell utformning.

Förvaltningslag (2017:900) 6 § kräver att kontakterna med enskilda blir smidiga och enkla och att myndigheten hjälper den enskilde att ta till vara sina intressen. 13 § kräver att myndigheten använder tolk och översätter eller gör handlingar tillgängliga när det behövs för den som inte behärskar svenska eller har en funktionsnedsättning som allvarligt begränsar förmågan att se, höra eller tala.

Diskrimineringslag (2008:567) 1 kap. 4 § fastställer att bristande tillgänglighet kan utgöra diskriminering.

Språklag (2009:600) 11 § kräver att språket i offentlig verksamhet ska vara vårdat, enkelt och begripligt.

Lag (2018:1937) om tillgänglighet till digital offentlig service ställer krav på att digital offentlig service ska vara möjlig att uppfatta, hantera, begripa och robust.

Hälso- och sjukvårdslag (2017:30) 3 kap. 1 § fastställer vård på lika villkor och behovsbaserad prioritering.

Lag (2023:254) om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet ställer tillgänglighetskrav på digitala produkter och tjänster på marknaden, med sanktionsavgifter vid bristande efterlevnad.

Europeiska förklaringen om digitala rättigheter och principer

EU har åtagit sig att se till att tekniska lösningar respekterar de grundläggande rättigheterna och gör det möjligt att utöva dem (2a) och att ingen lämnas utanför den digitala omställningen. Den bör i synnerhet innefatta äldre, personer med funktionsnedsättning och marginaliserade, sårbara och utsatta människor, och den bör främja kulturell och språklig mångfald (2b). Alla bör skyddas mot risker och negativa konsekvenser för hälsa, säkerhet och grundläggande rättigheter från algoritmiska system (9).

Politikområden

Förvaltningspolitik, funktionsrättspolitik och demokratipolitik.

Hinder i området (7)

  • 1.10.1 Normbaserad design

    Digitala samhällsfunktioner utformas ofta för en tänkt genomsnittlig användare, med ett stabilt liv, en vanlig familjesituation och god digital vana. Den vars liv eller förmåga inte stämmer med bilden kan inte använda tjänsten eller beskriva sin situation korrekt. Svårigheten uppfattas då som den enskildes brist och inte som en följd av hur tjänsten är utformad. Samma mekanism finns i AI-system som tränas på data som speglar befintliga ojämlikheter.

  • 1.10.2 Avregistrerad hos myndighet

    När Skatteverket inte kan knyta en person till en bostad eller en kommun avregistreras hen ur folkbokföringen. Skatteverket kallar det ”avregistrerad som försvunnen”. Det drabbar ofta personer i hemlöshet. Avregistreringen slår igenom i andra register och får stora konsekvenser: vård, utbetalningar och id-handlingar kan sluta fungera.

  • 1.10.3 Kategorier skapar undantag

    Verksamhetssystem för rapportering, ärendehantering och resursfördelning avgör vilka människor, behov och situationer som kan registreras. Kategorierna kan vara resultatet av förbiseenden eller av medvetna val. De som inte passar blir undantag.

  • 1.10.4 Innehåll ordnat efter organisationen

    När digitala samhällsfunktioner ordnas efter organisationens eller systemets logik, inte efter hur människor söker och förstår information, blir innehållet svårt att hitta trots att det finns där. Innehållet ligger dessutom ofta utspritt på många ställen.

  • 1.10.5 Svårt språk och få språkval

    Digitala samhällsfunktioner som bara finns på vissa språk, eller som använder juridiskt, tekniskt eller byråkratiskt språk, blir svåra eller omöjliga att förstå för den som inte behärskar språket.

  • 1.10.6 Pappersformat i digital kanal

    När utskick som är utformade för papper skickas digitalt, utan att anpassas, så flyttas brevet men inte läsbarheten. Ett dokument i A4-format kan bli svårt att läsa på en mobil eller med hjälpmedel. Utskicket har formellt nått mottagaren men går inte alltid att ta del av.

  • 1.10.7 Tidspress och komplexa flöden

    Digitala samhällsfunktioner som innehåller många steg, korta tidsgränser eller komplex information skapar hinder för den som behöver mer tid eller tydligare struktur.

Version 2.0. Det här är en granskningsversion. Innehållet kan ändras innan ramverket är färdigt. Innehållet uppdaterades .