1.5.2 Autentisering som barriär

Krav på lösenord, koder och inloggningar kan, trots sitt säkerhetssyfte, skapa hinder för den som har svårt att hantera dem. Kraven utformas utifrån säkerhet och tar sällan hänsyn till den enskildes förmåga. Den som inte klarar kraven lämnar ofta över sina koder till någon annan, vilket bryter mot villkoren och ökar risken för bedrägeri.

En situation

En person med demens har ett bankkort men minns inte koden. Hemtjänstpersonalen har inte tillgång till koden heller och varorna blir kvar i butiken.

Utgångspunkter enligt lag

Förvaltningslag (2017:900) 6 § anger att myndigheter ska se till att kontakterna med enskilda blir smidiga och enkla, och lämna den enskilde sådan hjälp att hen kan ta till vara sina intressen. 7 § anger att myndigheter ska vara tillgängliga för kontakter.

Diskrimineringslag (2008:567) 1 kap. 4 § anger att bristande tillgänglighet för en person med funktionsnedsättning utgör diskriminering om skäliga åtgärder för tillgänglighet inte vidtagits.

Lag (2018:1937) om tillgänglighet till digital offentlig service 10 § anger att digital service som en offentlig aktör tillhandahåller ska följa tillgänglighetskraven enligt de föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen.

Lag (2023:254) om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet anger tillgänglighetskrav avseende information, användargränssnitt och funktionell utformning för bland annat banktjänster, elektroniska kommunikationstjänster och e-handelstjänster som riktar sig till konsumenter.

Lag (2010:751) om betaltjänster 5 b kap. 4 § anger krav på stark kundautentisering vid elektroniska betalningar.

DigidelGov sammanfattar läget

Kraven på säkerhet är konkreta. Betaltjänstlagen kräver, i enlighet med betaltjänstdirektivet, stark kundautentisering med minst två oberoende faktorer. Kraven på tillgänglighet är mer allmänt formulerade. De bygger på standarden EN 301 549, som inte reglerar hur många inloggningsmoment som får krävas. WCAG 2.2 har ett kriterium om tillgänglig autentisering (3.3.8), men det ingår ännu inte i den version av standarden som gäller.

Bakgrund och fakta

Ansvar och vägar vidare

Vägledning för den enskilde

  • Kommunens anhörigstöd (råd till anhöriga om stöd i vardagen)
  • Kommunens socialtjänst (bistånd och insatser, till exempel hjälp med inköp)
  • Överförmyndaren (god man, förvaltare och information om framtidsfullmakt)
  • Banken (fullmakt, anhörigbehörighet och andra sätt att betala)
  • Konsumenternas Bank- och finansbyrå (vägledning om fullmakter och betalsätt)

Vägledning för utförare

  • Myndigheten för digital förvaltning (vägledning om tillgänglighet i offentliga e-tjänster)
  • Post- och telestyrelsen (vägledning om tillgänglighetskrav för banktjänster och e-handel)
  • Finansinspektionen (regler om stark kundautentisering vid betalningar)

Klagoväg

  • Den som tillhandahåller tjänsten (synpunkter enligt tjänstens tillgänglighetsredogörelse)
  • Myndigheten för digital förvaltning (anmälan om bristande tillgänglighet i offentliga e-tjänster)
  • Post- och telestyrelsen (anmälan om bristande tillgänglighet i bank- och e-handelstjänster)
  • Diskrimineringsombudsmannen (anmälan om diskriminering)
  • Saknas för själva säkerhetskravet

Granskande aktörer

  • Myndigheten för digital förvaltning (tillsyn över tillgänglighet i offentliga e-tjänster enligt lagen om tillgänglighet till digital offentlig service)
  • Post- och telestyrelsen (tillsyn enligt lagen om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet över elektroniska kommunikationstjänster, banktjänster och e-handel)
  • Finansinspektionen (tillsyn över bankernas krav på stark kundautentisering)
  • Diskrimineringsombudsmannen (tillsyn över diskrimineringslagen, bland annat bristande tillgänglighet)
  • Justitieombudsmannen (myndigheters handläggning och service)

Version 2.0. Det här är en granskningsversion. Innehållet kan ändras innan ramverket är färdigt. Innehållet uppdaterades .