1.3 Demokratisk insyn och inflytande
Förutsättningarna för insyn och inflytande när samhället digitaliseras.
Villkor i digitala samhällsfunktioner påverkar hur den statliga värdegrundens principer tillämpas i praktiken. Demokratisk insyn bygger på tillgång till en fungerande informationsmiljö. Demokratiutredningen (SOU 2000:1) beskrev delaktighet som den kvalitet som uppstår när medborgarna har reella möjligheter att delta och utöva inflytande. Utredningen pekade på att sådana möjligheter kräver bestämda institutionella arrangemang. När samhällsfunktioner digitaliseras finns sådana arrangemang sällan.
Utgångspunkter enligt lag
Regeringsformen (1974:152) 1 kap. 1 § anger att all offentlig makt i Sverige utgår från folket och att folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning. 1 kap. 2 § anger att det allmänna ska verka för att alla människor ska kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället.
Tryckfrihetsförordningen (1949:105) 2 kap. 1 § anger att var och en har rätt att ta del av allmänna handlingar (offentlighetsprincipen).
FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (ICESCR) fastslår att rätten till delaktighet gäller alla på ett lands territorium utan diskriminering.
FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (CRPD) artikel 4.3 fastställer att konventionsstaterna aktivt ska involvera personer med funktionsnedsättning i beslutsprocesser som rör dem.
Förvaltningslag (2017:900) 6 § kräver att kontakterna med enskilda blir smidiga och enkla och att myndigheten hjälper den enskilde att ta till vara sina intressen, 7 § att myndigheten är tillgänglig, 27 § att uppgifter som har betydelse för ett beslut antecknas och 32 § att beslut motiveras.
Arkivlag (1990:782) reglerar bevarande av allmänna handlingar.
Europeiska förklaringen om digitala rättigheter och principer
EU har åtagit sig att se till att tekniska lösningar respekterar de grundläggande rättigheterna och gör det möjligt att utöva dem (2a) och att stödja användningen av digital teknik för att främja människornas engagemang och deltagande i det demokratiska livet (15b). EU har också åtagit sig att säkerställa en lämplig nivå av transparens i användningen av algoritmer och artificiell intelligens (9b) och omfattande tillgång till och vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn (7b).
Politikområden
Demokratipolitik, förvaltningspolitik och beredskapspolitik.
Hinder i området (4)
1.3.1 Öppen kunskap
Offentlig information och data är inte alltid tillgängliga för granskning och vidareanvändning. Öppna licenser och öppna maskinläsbara format är en förutsättning för att den enskilde ska kunna utöva insyn och bygga vidare på information som är allmänt tillgänglig.
1.3.2 Spårbarhet i digitaliseringsbeslut
Beslut om digitala lösningar fattas i många led: politiska beslut, upphandling, kravställning, leverantörens val och införande. Kedjan dokumenteras sällan som en helhet. I efterhand går det ofta inte att följa vem som beslutade vad, på vilket underlag eller vilka alternativ som fanns. Det begränsar möjligheten att granska, utkräva ansvar och rätta till.
1.3.3 Organisatoriskt minne
När myndigheters webbsidor, rapporter, utredningar och beslutsspår inte bevaras raderas det organisatoriska minnet. När de bevaras men är svåra att hitta begränsas den enskildes möjlighet att följa beslut, granska utveckling och argumentera utifrån tidigare ställningstaganden.
1.3.4 Brist på systematiskt inflytande
Digitala samhällsfunktioner utformas utan att de som berörs har systematiska möjligheter att påverka utformningen. I planprocesser är invånarnas inflytande reglerat genom samråd och granskning. Någon motsvarighet finns inte när samhällsfunktioner digitaliseras.
Version 2.0. Det här är en granskningsversion. Innehållet kan ändras innan ramverket är färdigt. Innehållet uppdaterades .