1.8.2 Kriskommunikation som inte når alla
När kriskommunikation förmedlas i digitala kanaler nås inte alla. Vid driftstörningar kan alternativ till digitala samhällsfunktioner saknas.
En situation
Under covid-pandemin uppmanades alla att kontakta vården digitalt. Personer i riskgrupper som inte kunde använda 1177 eller BankID på egen hand hade svårt att följa rådet.
Utgångspunkter enligt lag
FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (CRPD) art. 11 anger att konventionsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa skydd och säkerhet för personer med funktionsnedsättning i risksituationer, inklusive humanitära nödlägen.
Diskrimineringslag (2008:567) 1 kap. 4 § anger att bristande tillgänglighet för en person med funktionsnedsättning utgör diskriminering om skäliga åtgärder för tillgänglighet inte vidtagits.
Lag (2018:1937) om tillgänglighet till digital offentlig service 10 § anger att digital service som en offentlig aktör tillhandahåller ska följa tillgänglighetskraven enligt de föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen.
Hälso- och sjukvårdslag (2017:30) 3 kap. 1 § anger att målet med hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen.
DigidelGov sammanfattar läget
Tillgänglighetskraven i DOS-lagen och diskrimineringslagen träffar enskilda gränssnitt och enskilda tjänster, inte den samlade frågan om vem som faktiskt nås av ett myndighetsbudskap.
Bakgrund och fakta
FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning är oroad över ”[a]tt personer med funktionsnedsättning, särskilt personer med intellektuella och/eller psykosociala funktionsnedsättningar och personer med neurodivergens, inte får tillgång till en effektiv kommunikation i risk-och katastrofsituationer” (rek. 25 c, s. 31). Kommittén rekommenderar att information som riktar sig till allmänheten ska finnas ”i tillgängliga format och via assisterande teknik för alla personer med funktionsnedsättning, utan dröjsmål och utan extra kostnader, särskilt i nödsituationer” (rek. 46, s. 44–45). Citaten följer MFD:s förslag till ny svensk översättning.
Källa: Myndigheten för delaktighet (2026) Slutredovisning av uppdraget att se över översättningen av FN-kommitténs rekommendationer till Sverige (2026:17) ”När samhället drabbas av kris eller krig behöver alla kommuninvånare nås av relevant information så snabbt som möjligt. De flesta kommuner saknar rutiner eller arbetssätt för att säkerställa detta” (s. 7). utelämnad text ”Efter dialogen konstaterade FN-kommittén att utelämnad text Sverige saknar en effektiv kommunikation i risk- och katastrofsituationer för personer med funktionsnedsättning, särskilt för personer med intellektuella, neuropsykiatriska och psykiska funktionsnedsättningar och personer med neurodivergens” (s. 15–16).
Källa: Myndigheten för delaktighet (2025) Krisberedskap för alla. Om kommunal krisberedskap för personer med funktionsnedsättning (2025:1) (PDF) "När det kommer till regionerna svarade 6 stycken att de integrerar ett funktionshindersperspektiv inom området krisberedskap och civilt försvar 2025, och 11 svarade att de inte gör det. I jämförelse med andra områden är krisberedskap och civilt försvar det område som lägst antal regioner uppger att de integrerar ett funktionshindersperspektiv inom (s. 209)."
Källa: Myndigheten för delaktighet (2026) Uppföljning av funktionshinderspolitiken 2025 ”E-hälsotjänster var inte tillgängliga för vissa grupper av människor som hade identifierats som riskgrupper för allvarlig sjukdom under covid-19-pandemin. Det innebär att alla människor inte kunde använda e-hälsa som en åtgärd för att skydda sig mot smitta” (hämtad 2026-11-02, egen översättning).
Forskning Källa: Pettersson, L. m.fl. (2025) Accessibility of eHealth Before and During the COVID-19 Pandemic Among People With and People Without Impairment: Repeated Cross-Sectional Survey. JMIR Public Health and Surveillance 11, e64707 ”För att kommunikationen ska nå full effekt är det nödvändigt att målgrupper identifieras på ett tidigt stadium och att informationen anpassas utifrån gruppernas förutsättningar. utelämnad text Språkliga översättningar kom alldeles för sent från den nationella nivån och samordnades inte i tillräckligt stor utsträckning. Det innebar att regionala och lokala aktörer i viss utsträckning fick ordna med egna översättningar av kommunikation som var av nationell karaktär. Informationsgivningen till personer med funktionsnedsättning har inte heller fungerat fullt tillfredsställande även om det har förbättrats efter hand” (s. 549).
Källa: Coronakommissionen (2022) SOU 2022:10 Sverige under pandemin. Volym 2. Förutsättningar, vägval och utvärdering (PDF) ”Informationstillgängligheten har varit undermålig, där många organisationer fått tolka, förtydliga och sprida informationen om smittskydd och riskgrupper på ett tillgänglighetsanpassat sätt. Den digitala omställningen av verksamheten har varit svår för många inom rörelsen, då medlemmar ofta står utanför det digitala samhället och de digitala verktygen sällan har en utformning som gör att de lätt går att använda med exempelvis hörsel- eller synnedsättning” (s. 3).
Källa: Nationellt organ för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället, NOD (2020) NOD:s kartläggning. Civilsamhällets behov under coronakrisen, vecka 23
Ansvar och vägar vidare
Vägledning för den enskilde
- Den utförare som har gett uppmaningen (kontakta för anpassning eller alternativ)
- Patientnämnden (för frågor om hälso- och sjukvård)
- Diskrimineringsombudsmannen (anmälan vid bristande tillgänglighet som diskriminering)
Vägledning för utförare
- Myndigheten för digital förvaltning (vägledning om tillgänglighet enligt lagen om tillgänglighet till digital offentlig service och WCAG 2.1)
- Myndigheten för delaktighet (vägledning om funktionshindersperspektiv i krisberedskap)
- Myndigheten för civilt försvar (vägledning om kriskommunikation och VMA)
- Socialstyrelsen (vägledning om vård och omsorg under kris)
Klagoväg
- Justitieombudsmannen (om en myndighet brister i information eller service)
- Diskrimineringsombudsmannen (om bristande tillgänglighet utgör diskriminering)
Granskande aktörer
- Myndigheten för digital förvaltning (tillsyn enligt lagen om tillgänglighet till digital offentlig service)
- Diskrimineringsombudsmannen (tillsyn enligt diskrimineringslagen vid bristande tillgänglighet)
- Inspektionen för vård och omsorg (tillsyn över vårdens tillgänglighet)
- Justitieombudsmannen (granskar enskilda fall av myndighetsutövning)
Version 2.0. Det här är en granskningsversion. Innehållet kan ändras innan ramverket är färdigt. Innehållet uppdaterades .