1.6.1 Betalkonto och betaltjänster

Vardagliga betalningar förutsätter allt oftare ett betalkonto och många betaltjänster förutsätter dessutom BankID. Konsumenter har rätt till ett betalkonto med grundläggande funktioner men banker kan neka eller avsluta konton, bland annat med hänvisning till reglerna mot penningtvätt. Den som saknar betalkonto står utanför de flesta digitala betalningar.

En situation

En doktorand från ett annat land får anställning vid ett svenskt universitet. Banken nekar att öppna ett betalkonto, trots att doktoranden har pass och anställningsavtal. Lönen kan inte betalas ut på vanligt sätt och lärosätet får ta fram en särskild lösning.

Utgångspunkter enligt lag

Lag (2010:751) om betaltjänster 4 a kap. 1 § anger att en konsument som är lagligen bosatt inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet har rätt att hos ett kreditinstitut öppna och använda ett betalkonto med grundläggande funktioner. Lagen genomför betalkontodirektivet 2014/92/EU.

DigidelGov sammanfattar läget

Rätten till ett betalkonto med grundläggande funktioner omfattar bland annat kortbetalningar och betalningar via bankens internetbank, men inte BankID eller Swish. Banker kan neka eller avsluta konton med hänvisning till reglerna mot penningtvätt (se 1.1.3). Ibland kräver bankerna svensk id-handling eller personnummer trots att det inte ska behövas. Länsstyrelserna bevakar tillgången till grundläggande betaltjänster i sina län men kan inte kräva att en viss betaltjänst erbjuds.

Bakgrund och fakta

  • ”Digitaliseringen av betalningsområdet har dessutom medfört att det numera är svårt att klara sig utan ett betalkonto, eftersom det finns få alternativa sätt att betala. Alternativen är dessutom ofta tidskrävande. Att förlora eller nekas tillgång till ett betalkonto är därför en av de allvarligaste risker som konsumenter möter på finansmarknaden” (s. 5). utelämnad text ”I en uppföljning av de fyra största bankerna som FI gjorde förra året, visar bankernas egna data att antalet nekade betalkonton ökade med över 70 procent mellan 2023 och 2024, från cirka 940 till 1 600. En möjlig förklaring till ökningen är att bankerna har blivit bättre på att föra statistik över antalet nekade konton. Samtidigt minskade antalet avslutade konton från 61 000 under 2023 till 52 000 under 2024” (s. 9).

    Källa: Finansinspektionen (2026) Konsumentskyddsrapport 2026 (PDF)
  • ”Konsumenternas Bank- och finansbyrå påtalar problemen med att banker uppges ha krävt svensk id-handling fast konsumenten har ett EES-pass. Likaså har personer med svenskt personnummer och EES-pass nekats att öppna konton och ombetts återkomma med en svensk id-handling. Enligt bankerna ska det inte vara ett hinder att inte ha ett personnummer för att kunna öppna ett konto. Trots det kommer det in klagomål där bankpersonal uppges ha krävt personnummer, ibland i kombination med en svensk id-handling” (s. 9).

    Källa: Finansinspektionen (2023) Rätten till betalkonto. Redovisning av Finansinspektionens tillsyn (PDF)
  • ”Det är vanligt att internationella studenter och personal nekas att öppna bankkonto i svenska banker på grund av för strikt tolkning av penningtvättslagen. utelämnad text Av de 37 lärosäten som svarade på enkäten angav 84 procent att de har upplevt att internationella studenter har förvägrats eller haft andra större utmaningar att öppna bankkonto under det senaste året. Vidare svarade 65 procent att de har upplevt motsvarande problem för internationellt rekryterad personal. utelämnad text Särskilt graverande är det merarbete som svenska myndigheter (som merparten av lärosätena ju är) måste lägga på detta för att kunna betala ut löner till sin anställda personal” (hämtad 2026-11-02).

    Källa: Universitets- och högskolerådet, Plint (2023-09-13) Internationella studenter nekas ofta svenskt bankonto
  • ”32 procent av ukrainarna uppgav att de inte var berättigade att öppna ett bankkonto. Detta beror främst på avsaknaden av personnummer, som bankerna använder för att identifiera kunder” (s. 7, egen översättning).

    Källa: IOM/DTM (2023) Ukrainians and Third-Country Nationals under Temporary Protection in Sweden: Needs, Intentions, and Challenges (PDF)
  • ”Antalet klagomål från konsumenter som har fått sitt betalkonto spärrat ökade också under 2025. utelämnad text I många fall spärrades hela konsumentens betalkonto och konsumenten kunde då inte längre genomföra nödvändiga betalningar såsom hyra, el och matinköp. utelämnad text Antalet klagomål där konsumenten blivit nekad att öppna ett betalkonto ökade under 2025, trots att dessa klagomål minskade under 2023 och 2024. Det var den näst vanligaste klagomålskategorin av samtliga ärenden Konsumenternas Bank- och finansbyrå fick in under 2025” (s. 11).

    Källa: Konsumenternas Bank- och finansbyrå (2026) Verksamhetsberättelse 2025 (PDF)
  • ”Jag blev för ett tag sedan utsatt för ett investeringsbedrägeri och blev då av med alla mina besparingar. Som en konsekvens av detta har min bank även sagt upp mitt betalkonto och spärrat mitt BankID. Jag har nu stora problem med att betala räkningar, köpa mat och i allmänhet klara mig utan BankID.” (s. 5).

    Källa: Konsumenternas Bank- och finansbyrå (2026) 2025 i korthet (PDF)
  • Riksbanken konstaterar att ”vissa grupper i samhället kan eller får inte använda digitala betaltjänster” (s. 6). Riksbanken rekommenderar att bankerna ska ”alltid pröva riskreducerande åtgärder innan de nekar eller avslutar ett betalkonto” och att Finansinspektionen ger ut vägledning på området (s. 7).

    Källa: Sveriges riksbank (2026) Betalningsrapport 2026 (PDF)
  • "Det har även förekommit att klienter nekats bankkonto med hänvisning till avsaknad av folkbokföringsadress eller skulder vilket ytterligare försvårar möjligheten till självständighet och kontakt med myndigheter" (s. 27).

    Källa: Socialstyrelsen (2026). Lägesrapport om verksamhet med personligt ombud, bidragsår 2025. Artikelnummer 2026-9-10315

Ansvar och vägar vidare

Vägledning för den enskilde

  • Konsumenternas Bank- och finansbyrå (kostnadsfri vägledning)
  • Finansinspektionen (information till konsumenter: Om du nekas ett bankkonto)
  • Kommunal budget- och skuldrådgivning

Vägledning för utförare

Finansinspektionen (frågor och svar till banker om grundläggande banktjänster och penningtvätt)

Klagoväg

  • Allmänna reklamationsnämnden (ej bindande)
  • Allmän domstol

Granskande aktörer

  • Finansinspektionen (tillsyn över banker, bland annat rätten till betalkonto)
  • Konsumentverket (tillsyn över konsumentskydd vid betaltjänster)
  • Länsstyrelserna (bevakning av tillgången till grundläggande betaltjänster)

Version 2.0. Det här är en granskningsversion. Innehållet kan ändras innan ramverket är färdigt. Innehållet uppdaterades .