1.1.2 Bristande konsekvensanalys

Digitala lösningar kan införas utan att risker för exkludering analyseras systematiskt. Många beslut om digitala lösningar omfattas inte av något krav på konsekvensanalys och där krav finns gäller de inte uttryckligen exkludering eller tillgänglighet. Digitaliseringsprojekt kan därför genomföras utan att det prövas hur de påverkar den enskildes möjlighet att utöva sina rättigheter.

En situation

Kommunen inför digital matbeställning i hemtjänsten utan att utreda konsekvenserna för dem som har hemtjänst. En äldre person med nedsatt syn beställer samma varor varje vecka, eftersom det är krångligt att ta sig igenom utbudet.

Utgångspunkter enligt lag

Diskrimineringslag (2008:567) 1 kap. 4 § anger att bristande tillgänglighet för en person med funktionsnedsättning utgör diskriminering om skäliga åtgärder för tillgänglighet inte vidtagits.

Socialtjänstlag (2025:400) 2 kap. 4 § anger att kommunens insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet och utformas så att de blir lätt tillgängliga. 8 kap. 2 § anger att äldre personer ska, så långt det är möjligt, få välja när och hur stöd och hjälp i boendet och annan lättåtkomlig service ska ges. 8 kap. 3 § anger att äldre personer ska få leva ett värdigt liv och känna välbefinnande.

Förordning (2024:183) om konsekvensutredningar gäller när kommittéer och särskilda utredare föreslår nya lagar och förordningar (2 §) och när förvaltningsmyndigheter tar fram föreskrifter och allmänna råd (3 §). 7 § anger att analysen ska omfatta kostnader och intäkter för staten, kommuner, regioner, företag och andra enskilda samt andra relevanta konsekvenser.

DigidelGov sammanfattar läget

Förordningen om konsekvensutredningar gäller när lagar, förordningar och föreskrifter tas fram, men inte när en myndighet eller kommun beslutar att införa en digital lösning. Där förordningen gäller ligger tyngden på ekonomiska konsekvenser. Tillgänglighet och exkludering nämns inte och det finns inget krav på att analysera konsekvenserna för den enskilde innan en digital lösning införs.

Bakgrund och fakta

Ansvar och vägar vidare

Vägledning för den enskilde

  • Kommunens biståndshandläggare (vid frågor om utformningen av insatser)
  • Patientnämnden (vid frågor om vården)
  • Diskrimineringsombudsmannen (anmälan om bristande tillgänglighet)

Vägledning för utförare

  • Inspektionen för vård och omsorg (vägledning om välfärdsteknik och kvalitet i omsorg)
  • Socialstyrelsen (vägledning om digital teknik enligt socialtjänstlagen)
  • Sveriges Kommuner och Regioner (stöd till kommuner)
  • Institutet för mänskliga rättigheter (vägledning om konsekvensbedömningar utifrån mänskliga rättigheter)

Klagoväg

  • Förvaltningsrätten (överklagande av biståndsbeslut)
  • Inspektionen för vård och omsorg (klagomål på kvaliteten i hemtjänsten)
  • Justitieombudsmannen (granskar enskilda fall av myndighetsutövning)

Granskande aktörer

  • Inspektionen för vård och omsorg (tillsyn över omsorgskvalitet och välfärdsteknik)
  • Diskrimineringsombudsmannen (tillsyn enligt diskrimineringslagen)
  • Justitieombudsmannen (granskar enskilda fall av myndighetsutövning)
  • Institutet för mänskliga rättigheter (granskar Sveriges efterlevnad av mänskliga rättigheter)

Version 2.0. Det här är en granskningsversion. Innehållet kan ändras innan ramverket är färdigt. Innehållet uppdaterades .