1.6.4 Offentliga kanaler på privata plattformar
Samhällsfunktioner blir i praktiken beroende av privata plattformar. Den som inte accepterar villkoren riskerar att stängas ute från information och kontaktvägar som enligt serviceskyldigheten ska vara tillgängliga.
En situation
En myndighets webbplats har tekniska problem och hänvisar endast till myndighetens konto på en utländsk plattform. Den som inte har eller inte vill skaffa ett konto där kan inte ta del av informationen.
Utgångspunkter enligt lag
Förvaltningslag (2017:900) 6 § anger att myndigheter ska se till att kontakterna med enskilda blir smidiga och enkla. 7 § anger att myndigheter ska vara tillgängliga för kontakter och informera allmänheten om hur och när sådana kan tas.
Dataskyddsförordningen (EU) 2016/679 art. 5 anger att personuppgifter ska behandlas på ett lagligt, korrekt och öppet sätt. Art. 6 anger att behandling endast är laglig om en rättslig grund föreligger. Art. 26 anger att när två eller flera personuppgiftsansvariga gemensamt fastställer ändamålen och medlen för behandlingen är de gemensamt personuppgiftsansvariga. EU-domstolen har i Wirtschaftsakademie-domen (C-210/16) slagit fast att den som driver en sida på sociala medier är gemensamt personuppgiftsansvarig med plattformen.
DigidelGov sammanfattar läget
Förvaltningslagen kräver att myndigheter är tillgängliga för kontakter men säger inte vilka kanaler de ska använda. Det finns inget uttryckligt krav på att information ska finnas i en kanal som inte kräver konto. Den som vill ta del av informationen måste då godta plattformens villkor. En myndighet som driver en sida på en sådan plattform delar personuppgiftsansvaret med plattformen.
Bakgrund och fakta
”När det är svårt att nå riksdagens webbplats uppmanas besökare idag att följa riksdagens arbete via en proprietär amerikansk plattform som kräver konto för att läsa inlägg och som 15% av Sveriges befolkning använder (5% dagligen). utelämnad text Den svenska riksdagen ska absolut aldrig hänvisa till en enskild aktör i tredje land som det enda omnämnda alternativet. Det är bräckligt, ger oförtjänt legitimitet till plattformen, och är dessutom kostsamt för det egna förtroendet” (hämtad 2026-11-02).
Källa: Axbom, P. (2026) Strategi för trygg offentlig kommunikation. axbom.se ”Som regel finns det flera sätt att komma i kontakt med en myndighet och ta del av den information utelämnad text ” (s. 3). utelämnad text ”Att kunna ta del av information från en myndighet är en viktig del av offentlighetsprincipen utelämnad text ” (s. 4).
Källa: Justitieombudsmannen (2024) Beslut om en myndighets blockering av en användare på X, dnr 8164-2023 (PDF) I en kommun använder skolorna en molntjänst för information mellan elever, personal och vårdnadshavare, ”vilket innebär att även vårdnadshavare måste ha konto hos Google för att ta del av information från skolan” (s. 138). Rapporten rekommenderar: ”Undvik att ställa krav på att enskilda medborgare som förväntas använda ett IT-system som tillhandahålls av en myndighet också måste vara bundna av avtal gentemot annan organisation än myndigheten, exempelvis företag som levererat IT-systemet, för att använda detta system” (s. 9).
Källa: Konkurrensverket (2016) IT-standarder, inlåsning och konkurrens. En analys av policy och praktik inom svensk förvaltning. Uppdragsforskningsrapport 2016:2 (Lundell, B., Gamalielsson, J. & Tengblad, S.) (PDF)
Ansvar och vägar vidare
Vägledning för den enskilde
- Respektive myndighet (FL 6 §)
- Integritetsskyddsmyndigheten (klagomål om personuppgiftsbehandling)
Vägledning för utförare
Integritetsskyddsmyndigheten (vägledning om gemensamt personuppgiftsansvar och rättslig grund vid sociala medier)
Klagoväg
Saknas
Granskande aktörer
- Justitieombudsmannen (om myndighet brister i tillgänglighet eller service)
- Integritetsskyddsmyndigheten (om personuppgiftsbehandling saknar rättslig grund)
Version 2.0. Det här är en granskningsversion. Innehållet kan ändras innan ramverket är färdigt. Innehållet uppdaterades .