2.7.3 Medie- och informationskunnighet

Den som har svårt att söka, värdera och kritiskt granska information är mer utsatt för desinformation, bedrägerier och vilseledande design. Det blir också svårare att hitta och förstå den samhällsinformation som behövs för att utöva sina rättigheter. Kraven ökar när AI används för att skapa och sprida vilseledande innehåll. När digitala samhällsfunktioner förutsätter att den enskilde kan skilja tillförlitlig information från vilseledande blir det ett hinder.

En situation

En person frågar en AI-chattbot om rätten till bostadstillägg och får ett felaktigt svar. Personen litar på svaret och avstår från att ansöka.

Utgångspunkter enligt lag

Bibliotekslag (2013:801) 7 § anger att folkbiblioteken ska verka för att öka kunskapen om hur informationsteknik kan användas för kunskapsinhämtning, lärande och delaktighet i kulturlivet.

Direktivet om audiovisuella medietjänster 2010/13/EU, i dess lydelse enligt direktiv (EU) 2018/1808 artikel 33a anger att medlemsstaterna ska främja och vidta åtgärder för att utveckla mediekunnighet och regelbundet rapportera om det till kommissionen.

Förordning (2015:218) om statsbidrag till folkbildningen 1 § anger att syftet med statens stöd till folkbildningen bland annat är att stärka och utveckla demokratin, göra det möjligt för en ökad mångfald människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen.

Rådets rekommendation av den 22 maj 2018 om nyckelkompetenser för livslångt lärande (2018/C 189/01) räknar mediekompetens till den digitala kompetensen och anger att individen ”bör ha ett kritiskt förhållningssätt till giltigheten och tillförlitligheten hos och påverkan av information och data som görs tillgängliga elektroniskt” (bilagan, avsnitt 4).

DigidelGov sammanfattar läget

MIK byggs i skolan genom källkritik och mediekunskap i läroplanerna. Vuxna är hänvisade till folkbildning, bibliotek, Mediemyndighetens öppna resurser eller eget lärande. Folkbiblioteken ska enligt bibliotekslagen öka kunskapen om hur informationsteknik kan användas, men har inget systematiskt uppdrag att arbeta med invånarnas medie- och informationskunnighet. Unescos läroplan för medie- och informationskunnighet beskriver vad som krävs och hur det kan läras ut, både till pedagoger och till den enskilde, men den används inte som gemensam grund för vuxnas lärande i Sverige. MIK-ramverket översätter Unescos skrifter till svenska förhållanden med sex kunskapsområden, från källvärdering till säkerhet och digital identitet, så att bibliotek, skola, folkbildning och myndigheter kan utgå från samma grund.

Bakgrund och fakta

  • ”Sammanlagt har 43 procent av befolkningen i åldern 16 år eller äldre kontrollerat falsk eller tveksam information på internet. Motsvarande andel är 25 procent bland 65–74-åringar, 16 procent bland 75–84-åringar och 5 procent bland personer i åldern 85 år eller äldre.” utelämnad text ”AI-användning har ökat mycket i hela befolkningen de senaste åren utelämnad text år 2026 använde 47 procent av befolkningen 16 år eller äldre AI. utelämnad text Av personer i åldern 16 år eller äldre använder 35 procent AI som sökmotor och 34 procent för text- och språkuppgifter. Vidare använder 23 procent AI för information om hälsa och välmående utelämnad text .” (hämtad 2026-11-03).

    Källa: SCB (2026) Från e-post till AI: äldre använder internet för allt fler tjänster
  • ”Den främsta oron gäller att avgöra vad som är sant och falskt, följt av oro för felaktiga beslut eller rekommendationer. utelämnad text I dag saknas en tydligt utpekad aktör med samlat och långsiktigt ansvar för att informera allmänheten om säkerhet på nätet. Informationsinsatser bedrivs genom kampanjer, till exempel Tänk säkert för företag och allmänhet” (s. 15).

    Källa: Digg och PTS (2026) Redovisning av uppdraget att stödja genomförandet av Sveriges Digitaliseringsstrategi (PDF)
  • ”Läroplanen presenterar en heltäckande kompetensram för medie- och informationskunnighet.” utelämnad text ”[Den] ger pedagoger och lärande strukturerade pedagogiska förslag.” (hämtad 2026-11-03).

    Källa: Unesco (2021) Media and Information Literacy Curriculum
  • ”De insatser kring MIK som genomförs av olika aktörer på samtliga nivåer i Sverige är främst av kortsiktig karaktär, flera härrör från tillfälliga uppdrag och bedrivs i projektform” (s. 109). utelämnad text ”Ett ökande antal MIK-insatser riktas mot en vuxen befolkning, främst via biblioteken, utifrån frågor som aktualiseras av digitaliseringen. utelämnad text Omvärldsläget, med påverkansoperationer i samband med allmänna val och förekomsten av desinformation i våra medieflöden, aktualiserar behovet av MIK hos en bredare målgrupp än barn och unga. Dagens medielandskap ställer högre krav på den enskildes förmågor att hantera och bedöma medier och information än någonsin tidigare” (s. 110).

    Källa: Carlsson, U. (red.) (2018) Medie- och informationskunnighet (MIK) i den digitala tidsåldern. En demokratifråga. Nordicom (PDF)
  • Ett fritt ramverk (CC BY-SA 4.0) som beskriver vad medborgaren behöver kunna inom sex kunskapsområden: informationstillgång och sökvägar, kritisk granskning och källvärdering, mediesystem, plattformar och informationslandskap, säkerhet, integritet och digital identitet, produktion, kommunikation och deltagande samt rättigheter, ansvar och välmående. Ramverket ”grundar sig i Unescos MIK-skrifter och svenska erfarenheter av MIK-arbete på nationell, regional och lokal nivå”. Bibliotek, skola, folkbildning, museer, arkiv, lärosäten och myndigheter ska ”kunna utgå från samma ramverk och använda det för att definiera MIK med sitt uppdrag för ögonen”. Bakgrunden är att arbetet i dag bedrivs ”utifrån olika uppdrag, traditioner och begrepp, ofta utan en gemensam referensram” (hämtad 2026-11-09).

    Källa: Steinrud, J. & Alneng, M. (u.å.) MIK-ramverket – Ramverk för medie- och informationskunnighet

Ansvar och vägar vidare

Vägledning för den enskilde

  • Mediemyndigheten (kostnadsfri webbutbildning på Mediemedveten.se)
  • Folkbiblioteken (källkritik och digital vägledning)
  • Studieförbund och folkhögskolor (kurser i medie- och informationskunnighet)

Vägledning för utförare

  • Mediemyndigheten (samordnar MIK Sverige, kunskapsbank och nationell utbildningssatsning)
  • Digiteket (fortbildning inom bibliotekssektorn)
  • Skolverket (läroplaner)
  • Folkbildningsrådet (folkbildningens kompetensutveckling)
  • Unesco (läroplan för medie- och informationskunnighet för pedagoger och lärande)
  • MIK-ramverket (gemensamt ramverk med sex kunskapsområden för bibliotek, skola, folkbildning, museer, arkiv och myndigheter, fritt att använda under CC BY-SA 4.0)

Klagoväg

Saknas

Granskande aktörer

Mediemyndigheten har i uppgift att verka för medie- och informationskunnighet och samordnar det nationella nätverket MIK Sverige, som samlar myndigheter och organisationer. Myndigheten förvaltar MIK Sveriges kunskapsbank och genomförde 2024–2025 en nationell utbildningssatsning riktad till befolkningen. Skolverket ansvarar för MIK i läroplanerna. Myndigheten för psykologiskt försvar arbetar mot otillbörlig informationspåverkan från främmande makt, inte mot inhemsk desinformation eller den enskildes vardagliga källkritik.

Version 2.0. Det här är en granskningsversion. Innehållet kan ändras innan ramverket är färdigt. Innehållet uppdaterades .