1.1.3 Regelverk som krockar

Regelverk med olika syften kan oavsiktligt stänga ute invånare och företag när de möts. Ett exempel är kraven på kundkännedom för att motverka penningtvätt, som kan leda till att banker nekar eller stänger konton, trots att konsumenter har rätt till ett betalkonto med grundläggande funktioner. Problemet uppstår när ingen tar ansvar för de exkluderande följderna i mötet mellan regelverken.

En situation

En person ansöker om ett betalkonto. Banken begär fler uppgifter för att uppnå kundkännedom, och sedan fler igen. Så länge ansökan inte räknas som komplett får personen inget avslag, och därmed inget beslut att begära omprövning av.

Utgångspunkter enligt lag

Lag (2010:751) om betaltjänster 4 a kap. 1 § anger att en konsument som är lagligen bosatt inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet har rätt att hos ett kreditinstitut öppna och använda ett betalkonto med grundläggande funktioner. 4 a kap. 2 § anger att kreditinstitutet får avslå en ansökan om det skulle strida mot lagen om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism.

Lag (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism 3 kap. 1 § anger att en verksamhetsutövare ska ha tillräcklig kännedom om sina kunder för att kunna hantera den risk för penningtvätt eller finansiering av terrorism som kan förknippas med kundrelationen. 3 kap. 7 § anger att en verksamhetsutövare inte får etablera eller upprätthålla en affärsförbindelse om kundkännedom inte uppnåtts.

DigidelGov sammanfattar läget

Det finns ingen generell ordning för att hantera krockar mellan regelverk. De löses område för område, ofta genom vägledning från tillsynsmyndigheten. I oktober 2026 gav Finansinspektionen bankerna vägledning om hur rätten till betalkonto och penningtvättsreglerna ska tillämpas tillsammans. Finansinspektionen har också föreslagit ett lagkrav på att bankerna ska pröva andra åtgärder innan ett konto nekas eller avslutas. Men det är fortfarande banken som väger kraven mot varandra i varje enskilt fall.

Bakgrund och fakta

  • ”Bankerna har en skyldighet att tillhandahålla betalkonton till konsumenter. utelämnad text En ökad risk för penningtvätt behöver inte nödvändigtvis betyda att ett konto ska nekas eller avslutas. I stället bör bankerna pröva om det är möjligt att hantera risken genom att vidta riskreducerande åtgärder utelämnad text . Uppföljningen visar också att de fyra största bankerna numera har bättre tekniska möjligheter än tidigare att styra vilka tjänster och produkter som en viss konsument kan få tillgång till. De kan exempelvis begränsa möjligheten att kunna göra utlandsbetalningar eller införa beloppsbegränsningar” (s. 9).

    Källa: Finansinspektionen (2026) Konsumentskyddsrapport 2026 (PDF)
  • ”Riksbanken anser att bankerna, riksdagen och regeringen behöver göra mer för att inkludera fler på betalningsmarknaden. utelämnad text För det första bör bankerna alltid pröva riskreducerande åtgärder innan de nekar eller avslutar ett betalkonto. utelämnad text Finansinspektionen ska ge ut vägledning på området, vilket kommer hjälpa bankerna att göra korrekta bedömningar när penningtvättsregelverket hamnar i konflikt med rätten till ett betalkonto. utelämnad text För det andra anser Riksbanken att det behövs en lösning för att även personer som saknar ett betalkonto eller upplever digitalt utanförskap ska kunna göra nödvändiga betalningar, som att betala räkningar. utelämnad text Riksbanken menar att det bör gå att ta fram enhetliga alternativ som kan erbjudas i hela landet” (s. 7).

    Källa: Riksbanken (2026) Betalningsrapport 2026 (PDF)
  • ”För att ge stöd i dessa avvägningar publicerar FI nu en vägledning i form av frågor och svar för banker. Syftet är att ge vägledning i frågor där reglerna om rätt till betalkonto behöver tillämpas tillsammans med penningtvättsregelverket. utelämnad text Bland annat behandlas när konton kan nekas eller avslutas och hur banker kan arbeta riskbaserat utan att i onödan stänga ute kunder från det finansiella systemet. Att stå utan bankkonto kan få stora konsekvenser för både privatpersoner och verksamheter. utelämnad text Därutöver berörs frågor om bland annat asylsökande, civilsamhällesorganisationer, ambassadpersonal samt bankernas hantering av kundkännedomskrav” (hämtad 2026-11-02).

    Källa: Finansinspektionen (2026) FI publicerar frågor och svar för banker om grundläggande banktjänster

Ansvar och vägar vidare

Vägledning för den enskilde

  • Banken (begäran om omprövning och bankens klagomålsansvarige)
  • Konsumenternas Bank- och finansbyrå (kostnadsfri vägledning om rätten till betalkonto)

Vägledning för utförare

  • Finansinspektionen (frågor och svar till banker om grundläggande banktjänster och penningtvätt)
  • Länsstyrelsen (bevakningsuppdrag inom grundläggande betaltjänster)

Klagoväg

  • Allmänna reklamationsnämnden (ej bindande)
  • Allmän domstol

Granskande aktörer

  • Finansinspektionen (tillsyn över banker och betaltjänstleverantörer, både kundkännedom och rätten till betalkonto)
  • Konsumentverket (tillsyn över konsumentskydd vid betaltjänster)
  • Riksbanken (bevakar betalningsmarknadens utveckling)

Version 2.0. Det här är en granskningsversion. Innehållet kan ändras innan ramverket är färdigt. Innehållet uppdaterades .